föreningens i samma församling kassa. Programmat utgjordes af 3:ne små pjeser i den glada genren: ,Rosen på Kungsholmen. .Min son på gsalejan och -Jag känner till politiken, jag, i hvilket gistnämnda stycke blifvit inlagda åtskilliga lyckado slutkupletter mod hamoristiska hänsyftningar på lokalförhållanden inom kommunen. Då representationen ogde ram för ,,utsåldt bus, och spektatörerne på det tydligaste tinkännagåfvo sitt bifall, fioner man lätt, att belätonheten måste ha varit allmän, nemligen såväl å de upptrödandes och åskådandes som å arrangörernas (Tillsyningsföreningens) sida. För samma goda och behjertarsvärda ändamål gifves i afton en ytterligare representation med samma program som i går. — Universitetsfrågan. Under denna öfverskrift läses i Jönköpingsbladet följande: Såsom man sett, har i den länge omhandlade u rörande en akademisk institution i hufstaden en början skett att komma rän ord till sak. Önskande förslaget all framgång, vilja vi likväl hemställa, huruvida Stockholm är den enda plats der en dylik inrättnin behöflig, j. om det ens är den plats der en sådan är mest behöflig. Det kan väl icke nekas, att Upsala universitet i åtskilligt står efter sin tid, likasom att det nödvändigt måste sakna de fördelar, som boröringen med det praktiska lifvet i en större stad, och dertill en hufvudstad, skulle medföra. Men Upsala universitet har dock någorlunda följt med sin tid och hjelpligt motsvarat anspråken på ett högra lärosäte: det är ganska talrikt besökt, och mindre en mängd af dess läraro än hela dess talrika ungdom hafva, hvardera på det sätt som anstär deras olika ställniag, visat ett lisaktigt intresse för så väl nationens som mensklighetens stora lifsfrågor. Detta är desto mer aktningsvärdt eom det skett i trots af en inom staden för öfrigt tydligt rådande kälkborgerlig anda. Huru annorlunda deremot med Lunds universitet! För det första är det besökt af ett så ringa antal studerande, att när inrättningens underhållskostnad, — som deraf blir föga mindre än om lärjungarnes antal vore tre-å fyradubbelt så stort — skall på dem fördelas, blir det för hvar och en af dem en summa, för hvilken samme lärjunge kunde vid ett annat universitet fullständigt underhållas, och för det andra har, såsom man i dessa dagar till sin högsta förvåning erfarit, der inrotat sig en medeltidsanda, om hvilken man knappt kunnat föreställa sig att den numera i vårt land funnes någonstädes, hade man icke de slående bevisen derpå tydligen framför sig. Det omdömet har derföre ock med ens blifvit ganska enhälligt, att Lunds universitet numera utdömt sig sjelft och gjort sig alldeles omöjligt; ty med undantag af några få gammaldags skånska junkrar och dem gom i öfrigt nödgas ge på skilnaden i resekostnad, lära väl knappast hädanefter några fäder eller målsmän sända sina göner eller myndlingar till Lund för att studera. Antalet lärjungar skall sannolikt sålunda till den grad ytterligare förminskas, att allvarsam fråga om hela lärosätets indragning nödvändigt måste uppstå. Skulle det alltså blifva Lunds universitet som skall flyttas till Stockholm? Lämpligheten häraf i lokalt hänseende kan starkt ifrågasättas. Skola två högre lärosäten finnas i landet, så böra de väl vara belägna hvardera någorlunda i medelpunkten af sitt distrikt, och vi återkomma härvid sjelfmant till den en gång förut yttrade åsigten om Göteborg såsom lämpligaste platsen för rikets andra högskola. Der finnas ock så pass med förberedande elementer till en dylik inrättning, att om den allmänanda och den storartade frikostighet, som så hedrande utmärka Göteborgs rike män, rigtades åt detta håll, saken lätt skulle kunna bringas till den punkt, att staters medverkan och understöd ej gerna kunde vägras. Vi hemställa till Göteborgs samhälle om det ej vore skäl att taga detta ämne i öfvervägande just nu. Med anledning af ofvanståendo vilja vi för tillfället blott anmärka, det, enligt vår åsigt, -Göteborg ej skulle känna synnerlig tillfredsställelse at hitflyctningen utaf Lunds universitet i dess närvarande skick. Göteborg behösver en votenskaplig institution, icke ett ensidigt prestoch embetsmanna-seminarium, Pianen för vår tilltänkta , fria akademi innobär motsatsen häraf, nemligen icko utbildande af skräåmän, utan spridande af veten. skeplig håg och kurskap hos det praktiska lifvets män. Fingo vi oss en examineringsmaskin på halsen, så voro hela denna plan förstörd. — Meteorologiska observationer. gjorde under Jannari månad: