Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 januari 1866, sida 2

Finland. Ny kommunalförfattning. Från den för ändamålet nedsatta komit har und. förslag till förordning angående kommunalförvaltning i städerna blifvit utarbetadt och af trycket utgifvet. Förslaget, som tagit den svenska förordningen i samma ämne till mönster, är indeladt i 7 kapitel: Allmänna stadgenden, Om rådhusstämma, Om stadsfullmäktige, Om magistrat, Om kommunalskatt och taxering, Om stadens drätsel samt om uppbörd och redovisning, Om underställning och besvär. — De s. k. Konflikterna i Åbo. I Helsingfors Dagblad läses: En af Åbo stads aktningsvärdaste och mest framstående medlemmar har meddelat en af sina härvarande vänner, en f. d. Åbobo, följande relation om de af militären sednast öfverklagade förhållandena derstädes, hvilken oss sedermera delgifvits och vi under anspråk på full trovärdighet framlägga till våra läsares kännedom. Den lyder sålunda: De besynnerliga berättelser och historier, som blifvit utspridda om uppträden och konflikter emellan den i Åbo förlagda ryska militären och personer af Åbo samhälle, äro i sanning störande och beklagansvärda. Jag vill meddela en närmare detaljerad berättelse om dessa händelser, sådane jag känner dem af sakkunniga personer; således icke efter lösa rykten. Tre unga män gå en afton i bredd på trottoiren å slottsgatan utanför societetshusets träbyggnad och möta der en officersperson. De gå friskt fram tills de komma hvarandra nära. De två, som hade sin väg fri, vandra förbi officeraren, hvaremot den tredje och officeraren stanna midt emot hvarandra ett ögonblick tills finnen viker undan och lemnar rum åt officeraren att fortsätta sin väg. Vittnena säga att de mötande icke berörde hvarandra; således har någon knuff, än mindre någon nedknuffning från trottoiren, såsom officeraren uppgifvit, ej kunvat ega rum. Officeraren vände likväl om och gjorde allarm, då tvenne soldater från olika håll tillkommo och följde efter de tre finska herrarne till ett närbeläget apothek. Ene soldaten stannade på gatan, officeraren och den andre soldaten gingo in, der namnen på de tre civila frågades och uppgåfvos. Vid vittnesförhöret har någon liten olikhet förefallit emellan officerarens uppgift och soldatens, men den sednares är fullt öfverensstämmande med öfriga vittnens berättelser. Denna sak har förevarit vid poliskammaren och är nu förvist till kämnersrätt. En annan historia, som spridt sig här, men ej officielt blifvit anmäld, ehuru af regementschefen omtalad för vederbörande, rörer ett föregifvet uppträde i societetshusets restaurationslokal af följande beskaffenhet:-Under det tvenne officerare en afton intagit thå derstädes, skulle en annan närvarande gäst hafva afstrukit askan från sin cigarr uti den ene officerarens glas, hvarföre cigarrökaren genast utvisades. Auktoriteterna ville söka upplysning om saken, och anställde i sådant afseende förfrågningar på societetshuset, men man kunde ej vinna någon utredning derom, emedan händelsen var för alla der en fremmande sak. Militärchefen, som först omtalat händelsen, tillspordes äfven ytterligare om saken och svarar då att han icke erinrade sig officerarens namn, men att han skulle derom göra sig underrättad. Sedermera har en af regementsofficerarne uppgifvit, att ban någon dag i Augusti månad i nyssnämnde restaurationslokal fått aska at en drucken persons cigarr i sitt glas, men att han hverken för värden på stället eller någon annan derom anmält, utan endast förebrått den druckne sitt oskickliga beteende, hvarefter denne bortgått. Ingen har sett detta, blott den förorättade. Den andre officeraren, som skulle åtföljt den förorättade, finnes numera icke i Åbo, men skall icke heller varit tillstädes vid bordet, då händelsen skulle timat. Densamme officer, som fört sistberörde klagan, uppgifver äfven att han en afton, då han från regementskansliet varit stadd på vandring hem, på gatan mött en långväxt karl, som vid förbigåendet gifvit honom ett slag i nacken, så att han fallit framstupa. Ingen utredning derom har kunnat erhållas. Ingen har sett detta. En tredje händelse, som kanske torde hafva någon sanning, är, att den här stationerade ryske pastorn, som tyckes. vara en lugn och jemn man, går stilla på en af stadens gator, då ett fönster öppnas och ett barn uttalar något glåpord. Prestmannen ser upp emot fönstret och fortsätter lugnt sin gång, men har ej gjort någon sak deraf. Dessa äro nu de militärkonflikter, som vi här i Åbo hafva vetskap af. Jag har meddelat dessa detaljer, för att i min mån kunna bidraga till att befria detta samhälle från beskyllningar, som det ej gjort sig saker till och hvartill grunden torde ligga i intriger, föranledda af de ryktbara kuppisaffärerna, hvilkas natur redan äro utredde att vara af samma beskaffenhet å finnarnes sida, som de här nu detaljerade händelserna äro. Mig veterligt har samhället i Åbo alltsedan landets förening med kejsaredömet varit befriadt