Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 januari 1866, sida 1

Boskapspesten i England. (Bref till Handelstidningen). London den 27 Dec. 1863. Ingen regel är utan undantag, och så föråller det sig äfven med den, att kommuserna här i landet bäst sköta sina egna anelägenhster, utan regeringens inblandning. edan Juli månad har en utomordentlig olycka vemsökt Englaud — boskapspesten har för warjo vecka fjort framsteg, och de lokala uktoriteterna ha under hela denna tid visat ig rådlösa och oförmögna att uppfatta faran amt att berede ändamålsenliga åtgärder dermot. Angelagenheten är onekligen i främta rummet deras; men vi må ej förglömma tt bandsallenheten hos komzunalstyrelsen vildar ett undantag från dess vanliga beeende. Hvad regeringen gjort inskränker sig till utfärdandet af en mingd oöfverlsgda orders a council och föranstaliandet af en kommission, med obestämdt syfte och svåfvande makt. Vi ba o fiviella rapporter öfver sjukförhållandet o. s. v., men hvarjo gång som de offentliggöras, upprepas en varning emot att anse dem tilllörlitliga. Naturligtvis väcka dessa förhållanden ogilande och klander. Men hvar stannar skalden? Det är betecknando för allmänna Omdomet ofvor de bittills vidtagna åtgirderna till mötande af olyckan, att klandret deröfver kommer lika ärligt från begga de politiska partierna, ehuru tnsvaret skjutes åt olika håll. Att skjuta skulden på regeringens lamhet är ganska lätt, och det kan ju icke heller nekas att den — ehvad den för tillfället är Liberai eller Tory — ger föga eller inga bevis på sin tillvaro, när icko parlamentet sitter; men det är srårare stt komma till insigt och erkännando af att hela den lokala sjeifstyrelsen — så nyttig den än är ui do alliraflesta sall, der hennes verksamhet blir tagen i enspråk — ändå befunvits oförmögen att handiägga ett ärende, som egentligea icke sorterar under ministeren, for än d-t utvecklat sig till en allmän olycka, och med bvilkt den icke tilltror sig kunna tega någon synnerligen kraftig befattning, utan biträde af parlamentet. Det är allsicke afgjordt att peston kommit in i landet sjåledes, och det gifves flora med frågen sortroliga personar som tro att den uppstätt och fostrats i osuada och osvygga kostall inom London. Uppkomsten må vara hvilken som helst, så borde det n.omordentliga fallet ha föranledt utomordentlig. åtgärder. Engelsmannens ovilja emot preventiva åtgärder är så djupt rotad i lynnet att den icke gerna låter öfvervinna vig förrän det är för sent. Han skyller icke heller på styrelsen ifall han råkat bli brödlös, men kommer han till fullt medvetande saf att vara rådlös, så vaknar bos honom samma känsla som dikterat det bekanta: Taey manage those things better in France, hvilket uttryck, så gammalt det än är — jag tror det förskrikver sig från Sterne — först