Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1857, sida 2

mm qad 2 — Va dp. Utrikes Nyheter. UNGERN. Times Wienerkorrespondent meddelar följande skildring af tillståndet i detta land: I några af mina senare bref har nämnts, att det icke gick synnerligen framåt i Ungern. Ungrarne påstå att landets hjelpkällor icke kunna utvecklas så länge som dess invånare nödsakas att betala så dryga skatter och de försäkra, att regeringen snart skall få finna, att de bördor den lagt på Ungern äro allt för tunga för det att bära. Respektabla personer, som nyligen rest i Ungern säga, att missnöjet är allmänt, då äfven bönderna begynna att tro, att de hade det bättre under det gamla systemet, än under det nya. Som skatterna falla tyngre på jordegarne, än någon annan klass i Ungern, har jag alltid med försigtighet lyssnat till deras uppgifter, men i går försäkrade man mig, att de ungerske jordegarne tala sanning, när de berätta, att det i många delar af landet befunnits omöjligt att indrifva skatterna, emedan, bokstafligen taladt, folket saknade tillgångar att betala dem. Följaktligen utmättes och såldes de personers egendom, hvilka icke kunde betala sina skatter och den nu rådande osäkerheten i landet får förnämligast tillskrifvas uppbördsmännens stränga åtgärder. Ingen garanti kan lemnas för riktigheten af denna sista uppgift, men det är ett bestämdt och odisputabelt förhållande att många flera röfverier nu begås i Ungern än för 10 år sedan. Många godsägare hafva hyrt rum i de större städerna, emedan de icke töras bo på landet och allmänna intrycket synes vara att f. d. pandurerna gjorde vida bättre gagn emot röfrarne, än deras efterträdare, gendarmerna. Flertalet af de senare känna icke till folkets vanor och språk och allmogen är i allmänhet fientligt sinnad emot dem, emedan den senare snarare anser dem som spioner på dess politiska uppförande, än som personer, betalta af staten för att beskydda dem och deras egendom. Man hoppas, att en af kejsarens första åtgärder under hans tillämnade besök i Ungern nästa vår skall bli att återställa till enkorna och barnen efter de personer, som afrättades eller blefvo landsflyktige under revolutionen någon del af den egendom som konfiskerades; ty det är en allmänt känd sak, att äfven de mest loyala Ungrare äro af den tanke, att rebellernas qvinnor och barn aldrig bort beröfvas sin lagliga lott i egendomen. Enligt den gamla ungerska lagen kunde endast en viss del af en politisk förbrytares egendom konfiskeras, och det öfriga tillhörde de jure hans hustru och barn, i fall de voro oskyldige. Österrikarne säga att de ungerska rebellernas egendom konfiskerades i kraft af krigslagen, men man har goda skäl att tro, det krigslagen säger ingenting beträffande konfiskeringen af egendom. Under kriget voro ryska agenter ytterst verksamma i Servien och det kan svårligen betviflas, att de nu försöka att underblåsa det missnöje, som är rådande i Ungern. En Ryss yttrade i morse för mig sin öfvertygelse vara, att Ungrarne kände mera sympathi för kejsar Alexander, än för sin egen kejsare. Men Magyarerna hafva en sådan medfödd motvilja för den slaviska racen, att de aldrig skulle lyssna till den ryska frestaren, om icke landet regerades så oefterrättligt.