Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 december 1857, sida 1

under taket af det hus, som han köpt, sanns ett uselt kyffe, som på sin höjd skulle kunnat inbringa en årlig hyra af 25 franes. Dufour försåg detta kyffe med en gammal säng, en maskstungen kommod och två haltande stolar: det sälunda möblerade rummet uthyrde han till sonen för 20 sranes i mänaden. Philippine åtog sig att sörja för den unge mannens kost mot en betalning af 30 franes i månaden; hvarje månad måste således Charles betala sin far 50 franes för rum och mat; man hade genast underrättat honom, att han skulle jagas ur huset, om han en enda dag uppsköt med betalningen. Resten af den obetydliga lönen var anslagen till Charles kläder och små nöjen, ty ungt folk måste dock stundom hafva någon förströelse, såsom gamle Dufour plägade säga, då han var vid godt lynne. Då Charles beräknade allt på det nogaste, hade han 20 francs om äret till sitt eget förfogande. Detta tillstånd fortfor omkring två år, och man skulle trott, att Charles till slut borde vunnit de begge gnidarnes bevågenhet, emedan han med så stor Sjelfuppoffring fann sig i sin usla belägenhet; men han märkte snart, att detta ej skulle lyckas honom. De begge gamla fortforo att vara misstänksamma och hemlighetsfulla och behandlade honom alltid med köld och stränghet. När de talade till honom, var det blott för att hälla länga föreläsningar om sparsamhet; de hade aldrig ett vänligt ord för den stackars ynglingen, som aldrig rönt ett bevis på välvilja af någon menniska mer än af den i hans späda. älder afliuna modren. De inbillade sig snart, att Charles, då han var hos dem, uppmärk sammare än vanligt betraktade de besökande och och lyssnade, för att få del af deras affärer. Denna misstanka var tillräcklig, för att anklaga honom