NII SF MISS RESOR 817 3 D3 ing med hjelpmedlen, rättvisa i afkastningens fördeling, fullkomlig säkerhet i rörelsen. Coquelin har här, såsom man lätt finner, vaft sör ögat det Amerikanska bankväsendet, ådant det finnes utsordt i Nya England, förerädesvis Rhode Island. Det skall säkert inressera våra läsare att se en kort framställning af detta system. Efter att hafva bemött den ofta hörda invänningen mot det Amerikanska Bankväsendet, att bank bankrutter oupphörligt inträffa i detta land, med hvilken invanning det hänger ihop på samma sätt som med talet om de många skeppsbrotten å Amerikanska skepp — till trots af dessa skeppsbrott lemna Assuradörerna Amerikanska skepp billigare premier än andra nationers — yttrar förf:n följande: Jillvaron af ett kredit-system bevisar tillvaron af ett inbördes förtroende, och detta förtroende åter har sin grund i den kännedom, som hvar man har om sin grannes lefnadssätt och karakter. Der, hvarest säkerheten till eyendom är större, användes arbetet på ett mer produktivt sätt, förmågan att samla kapital är större, och fortskridandet till förbättringar i fysiskt och moraliskt hänsecnde snabbare. När förhållandet är sådant, då är också förtroendet allmännare, och att detta förtroende finnes kan anses såsom ett bevis på, att en allmän benäyenhet att uppfylla åtagna förbindelser är för handen. Der detta förtroende nått sin kulminationspunkt, der är också assnrans-premien på transaktioner jemförelsevis lägst. Sådant är fallet i Förenta Staterna. Och det är helt naturligt, att det skall förhålla sig så. Der, hvarest arbetaren kan vara viss på, att ett godt uppförande förskaffar honom kapitalets understöd, hvarigenom hans arbete blir mer produktivt och han sättes i stånd att till och med förbättra sin ställning, der har han också den kraftigaste uppmuntran att upp föra sig väl; men der, hvarest kapi alet är tunnsådt, och der det bästa uppförande icke förhjelper honom till någon andel deraf, der finnes icke denna sporre. Om franska folket ville afhålla sig från krig; om det ville minska sin arme; om det ville tillåta kapitalet att växa, så skulle hvarje dag föra med sig åt arbetaren nya bevekelsegrunder till arbetslust och ett godt uppförande, och han skulle visa sig värdig förtroende; krediten skulle småningom sprida sig till alla samhällets medlemmar till största båtnad för alla, så väl arbetarne som kapitalisterne. Emedan alla banker i Förenta Staterna äro inrättade enligt grundsatsen af inskränkt ansvarighet för delegarne, så förstår man lätt att ett bankbolag derstädes är sammansatt på helt annat vis än i England eller i Skottland Likaså exklusivt och aristokratiskt, som det i de sistnämda länderna rådande systemet är, lika liberalt och populärt är det, som råder i Förenta Staterna. Ett enda exempel kan göra tilltyllest för att gifva en klar föreställning härom. Omsorgsfullt verkställda undersökningar hafva gifvit vid handen. att det kapital, hvarmed de sex banker, som funnos år 1838 i Portemouth i staten New-Hampshire, rörde sig, bestod af 11,045 aktier, fördelade på töljande vis: Aktier. Qvinnor . . ss ss 6 so Ko sor 2,138 IIandtverkaeer. 673 Ärrendatorer och arbetskarlar. . 1,245 Sparkasserr.. 1,0138 Vaktkarreea. 630 Fromma Stiftelser... 548 Korporationer och Stater... 157 Publika tjenstemnn.. 438 Sjomaaaal. 434 Krämarrrr. 2, 038 Kolportörrre. 191 Juristteeetetr.. 377 Lukarrr. 336 Presteteertrt. 220 Summa 11.045 Man finner, med några små olikheter i siflorbeloppet, ungefär samma elementer i alla de öfriga bankerna. Antalet af qvinnor, ogifta eller enkor, är alltid ansenligt, och öfverhufvud taget ega de flera aktier än någon annan samhällsklass. Närmrst i ordningen efter dem komma arbetarne på landet och i tåderna, de fromma stiftelserua, krämarne och sjömännen. Det är, såsom man ser, samma personal som man finner i Frankrike bland sparkasse-kunderna, och i Skottland bland bankernas depositörer. I sjelfva verket äro Förenta Staternas banker sannskyldiga sparkassor, men sparkassor, som äro någonting vida förmer an dem man vet utaf i Frankrike, emedan de gifva de arbetande klassernas hopsparda medel sin rätta bestämmelse i det de låta dem tjena till näring åt arbetet. De öfverträsla till och med de skottska bankerna deruti, att de lemna en bättre vinst på de kapitaler, som man anförtror dem. Man bedöme de båda systemen efter deras resultat. I Skottland diskontera bankerna kreditpapper a 4 procent och förstråcka dessutom lån på hvarjehanda säkerheter mot 5 procent och deröfver; detta oaktadt betala de åt arbetaren, som anförtror dem sitt lilla kapital, endast 24 procents ränta Uvart tar skilnaden vägen? Han uppslukas af omkostnaderna, som äro en följd af deras felaktiga operationssätt, och af den vinstförhöjning, som kommer det af några få delegare bestående bankbolaget till godo. I Förenta Staterna, åtminstone i Nya England, användas nämda små besparingar till inköp af aktier och afkasta en ränta fullkomligt lika med den, som banken låter sina gäldenärer betala, alldenstund förvaltningskostnaderna vanligen betäckas af den vinst, som erhålles på cirkulationen af bankens sedlar. Det är fullkomligen sak samma, som om kapitalets egare sjelf utlånade sina fonder åt affärsverlden; banken besparar honom härutinnan bestyr, som han sjelf icke skulle vara i stånd att vidtaga, faror, som han icke sjelf skulle vilja underkasta sig, men fordrar för alla dessa tjenster af bonom ingen betalning. Det torde vara omöjligt att tänka sig ett på en gång mer förnuftigt, mer rättvist och mer hushållsaktigt system Följden häraf för Förenta Staternas banker är också en vida större vinst. Emedan största delen af de sum: mor, som i Skottland qvarstanna i bankerna såsom deposita, i Förenta Staterna förvandlas till aktier, så äl bolagskapitalet der alltid större, och massan af utkräf. bara skulder mycket mindre; dubbel garanti för trygghet. Ar 1830, då de uti Rhode-Island inrättade ban. kernas egna kapital uppgick till 6,118,000 dollars, öfversteg hela beloppet af de summor, som de deposi tionsvis innehade, icke 861,000 dollars, eller en sjunde rr DU N. Ätnnan Adorac onh då skaft — — 2 — —.