Inrättning I Göteborg? Denna fråga torde kunna med både ja oen nej besvaras, allt efter den föreställning man gör sig om hvad som för en bank är hufvudsak och hvad af densamma fordras. Äfses nemligen med banken att åt dess delegare bereda möjligast största vinst, utan att aktgilva på fordringarne hos den allmänhet den är ämnad att tjena, så kan man tryggt säga, att en ny bank är för Göteborg åtminstone föga önskvärd. Afser man deremot att åt den solida handeln och rörelsen på stället gifva nödig lättnad och beqvämlighet, så kan man lika tryggt votera sitt ja. Frågan blilver då den: hvilken bank bör för Göteborg vara den bäst passande, eller rättare, hvilka grunder böra för en ny bank följas i händelse en sådan inom Göteborg skulle komma till stånd. Då förslag till inrättande af en bank här för närvarande ventileras torde några ord till besvarande af den framkastade frågan, med flere andra sammanhang egande, vara på sin plats. Då vi gifva oss in på ett försök dermed, förklara vi genast på förhand, att vi icke åtaga oss att fullständigt utreda det vigtiga ämnet, hvilket ligger öfver vår förmåga, utan blott gifva några bidrag till diskussionen derosver, i den beräkning att skickligare förmågor skola framkallas och saken sålunda blilva från alla sidor behöfligen skärskådad och pröfvad. Inrättandet af en bank har på platsen är lättare sagdt än gjordt, då här redan förut sisnes en, som vunnit ett stadgadt anseende, med hvi ken här är fråga alt åstadkomma tällan, Icke så att förstå, att ej tallan emellan barker. såval som emellan enskilda, är god och medförer icke minst de täslandes egen båtnad, men afund och misstroende, det sednare i mer eller. mindre grad oskiljaktigt från alla bank stiftelser i dess början, äro gamla ovänner, som med sina vapen icke spara någon, och äfven här skola sramtrada som ganska farliga motståndare. Det gäller derföre såsom en lilssak for den nya banken, att i spetsen för densamma ställer sig en man eller en styrelse, som, med kännedom och speciella insigter uti bankväsendet, förmår att åt banken bereda aktning och kredit. Det ligger häruppå mera vigt än mången föreställer sig, ja, är vida vigtigare än om banken är solidarisk eller anonym, om den är sedelutgilvande eller icke. Inom Göteborg, der det icke sakvas insigtsrike köp män, bör väl platsens besättande med passande personer, uppdraget vuxne, icke fela, ehuru man ej får tro att insigter uti köpmannabestyr och couranta handelsaslairer förutsätta eller bereda insigt uti hvad som till bankväsendet hörer, ett studium öfver hvilket skickligare sinancierer bråkat sina hultvuden utan att ändock hafva kommit till det absolut rätta. Men frågan om styrelsen eller af hvilka den bör bestå måste tillsvidare lemnas åsido. I första rummet hafva vi har att algöra: hvad slags bank skola vi hafva? Vi förklare oss då, utan vidare, för de s. k. Fitialbankerna eller oberoende underafdelnings banker af riksbanken, som röra sig uteslutande med riksbankens sedlar, och hvilkas verksamhet ej ar inskränkt , blott bll diskontering af kreditpapper och låne sorstråckningar, utan äfven emottaga depositio ner, hålla upp och asfskrisningsråkning. drifva kreditivoch vexelrorelse m. m. En dylik bank, på klokt och förnuftigt satt inrättad och dito styrd, skulle, äfven med det ringa kreditiv al en half million banko som riksbanken, såsom maximum, förstracker, kunna uträtta åtskilligt godt och dritva en icke obetydlig bankrörelse, då den, hvad rörelsemedlen beträllar, icke är inskränkt blott inom det aktiekapitalet, utan kan uppseamla en mangd af de smarre summor. hvilka nu hos den enskilde ligga räntelosa och göra dessa både för depositören och den allmänna rörelsen fruktbärande. Det är ej för mycket antaget, att bankens egentliga erund kapital skulle till och med kunna femdubblas. Vi halva ett slående bevis härför uti Stock bolms Enskilda Bank, hvilken, oaktadt den korta tid af endast några månader den för allmänheten varit tillgänglig, visat e.t resultat som, synnerligast i betraktande af den under sednare liden rådande penningeförlägenhet, måste förvåna. Enligt sista rapporten innestod på bankens deposit-conto öfver 250,000 rdr. Nar detta skett på deat färska trädet, hvad kan man ej då vänta när banken väl trampat ut barnskorna och vunnit stadga och ökadt anseende. Enahanda resultat tro vi vore att vänta för en bank här på platsen, om den, genom att på detta sätt draga till sig de små kapitalerna, sältes i tillfalle att, utöfver hvad de vanliga Privatbankerna hittills förmått, uppdrifva sin rörelse. Vi äro ock visse att om en bank här kommer till stånd, den må blifva sedelbank eller icke, denna del af en banks bestyr skall blifva dess styrelses hufvudsakliga ögonmärke. Ehuru det visserligen icke kan nekas, att ss — r — — Ft-f— — a