DO 52. S PÄäf ) contradictio in adjecto! AAA — —— Riksdagen. Plena i alla riksstånden sistlidne lördag hafva upptagits med behandlingen af de i konstitutionsutskottets memorial nr 2 upptagne, från sista riksdag till afgörande hvilande förslag till grundlagsförändringar nemligen: . N:r 1, Kongl. Maj:ts proposition, angående ändring i 85 regeringsformen, i afseende på tryckfrihetsförordningens egenskap af grundlag; N:r 2 förslag till ändring i 28 R. F. angående rättighet för konungen att till vissa beställningar utnämna äfven bekännare af annan troslära, än den rena evangeliska; N:r 3, förslag till ändring af 35 R. F. angåcende förtroendesysslor; N:r 4, förslag till tillägg i 98 R. F. och 63 5 4 mom. riksdagsordningen, angående suppleant för rikets ständers justiticombudsman; N:r 5, förslag till ändringar i 56 och 81 Så R. P. samt 29 I mom. R. 0., angående behandlingen af frågor om ändring i grundlagarne; N:r 6, förslag till tillägg i 59 R. f. och 27 5 1 mom. R 0., angående propositionen om statsverkets tillsånd och behof; N:r 7, förslag till ändring i 69 R. F., angående behandlingen af statsutskottets betänkanden i vissa frågor; N:r 8, förslag till ändring af 11 och 14 S R. O., angående städernas representationsrätt; N:r 9, förslag till ändring i 14 S R. 0., angående representationsrättigheten för Stockholm; N:r 10, förslag tiil ändring i 11 och 15 sså R. O., angående förrättande af riksdagsmannaval för bondeståndet; N:r 11, förslag till ändring af 52 SCR. F. och 21 5 le. 0., angående tillförordnande af bondeståndets sekreterare; N:r 12, förslag till ändring i 59 R. O., angående val af ordförande i utskott och andra rikets ständers delegationer; N:r 13, förslag till tillägg vid 46 R. O., angående sammanträde af riksstånden för gemensamma öfverläggningar, äfvensom i sammanhang dermed, till ändring i 110 R. F. samt 48 och 78 SS R. 0. N:r 14, förslag till ändring i 68 R. 0., angående tiden för revisionerna af statsverkets, bankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning; N:r 15, förslag till tillägg i 109 R. F. och 80 5 R. 0., angående uppskof i riksdag. Förslaget n:r 1 blef, såsom bekant, af alla fyra stånden förkastadt; l N:r 2 bifallet af borgareoeh bondestånden, men förkastadt af adeln och prestestindet; N:is 3, 4, 5 bifallna af alla fyra ständen; N:r 6, förkastadt af presteständet, men bifallet af de tre andra stånden; N:r 7, bifallet af alla fyra stånden; N.iis 8 och 9 biföllos af adeln samt borgareoch bondestånden, men förekom då ännu ej hos presteståndet; pr telegraf känner man att de sedermera blifvit bifallne äfven af sistnämnde stånd; N:is 10 och 11 bifallne af adeln oeh bondeståndet, men förekom ej i denna dags plenum hos de båda andra stånden. Per telegraf känner man, att förslaget N:r 11 blifvit af alla stånden antaget; N:r 12 bifallet af bondeståndet, afslaget af adeln, bar ej förevarit hos de andra stånden; N:is 13 och 14 bifallna af bondeståndet, ha ej förevarit hos de öfriga stånden, och N:r 15 förkastadt af bondeståndet, har ej förevarit hos de öfriga stånden. Såsom man kunnat vänta blef den kongl. prop:n om tryckfrihetsförordningen föremål för lifliga debatter, dervid det märkliga förhållandet ägde rum, att nästan inga försvarare för denna proposition framträdde annat än i — Presteståndet. Hos Adeln fann neml. samma prop:n egentligen blott tvenne försvarare och i Borgareoch Bondestånden ingen. Enhälligare har väl aldrig en opinion uttaJat sig emot en regeringsproposition. De fleste talare som nu yttrade sig i ämnet — och de voro många — gjorde det, med tillärg, att de hoppades att Regn aldrig mer skulle våga förnya ett sådant försåtligt försök att kringskära ett af den borgerliga frihetens lifsvilkor. Vi beklaga, att utrymmet ej medgifver 0ss att återgifva dessa diskussioner i annat än i sammandrag, men detta talande på fyra särskilta rum gör refererandet af riksdagstörhandlingarne ytterst svårt, på samma gång det genom sin vidlyftighet och upprepande af samma argumenter tröttar den allmänna uppmärksamheten och minskar intresset för riksdagsförhandlingarne. I i Tryckfrihetsfrågan. Ridd. och Adeln. Debatten öppnades af grefve G. Lagerbjelke, som numera afstyrkte prop:n, sedan regeringen ej afgifvit något förslag till detaljbestämmelser för en ny tryckfrihetslag. Tryckfriheten har, anmärkte den ädle grefven, nu så vuxit in i våra samhällsförhåällanden att, så länge statsförfattningens anda lefver, den icke kan borttagas; men rikets ständer skulle illa representera svenska folket, om de tilläte att några ändringar i garantierna för en så dyrbar rättighet skedde, utan ait känna de bestämmelser, som skulle träda i stället. (Det bör anmärkas, att grefve L. hade, såsom ordförande i konstitutionsutskottet, medverkat dertill att propositionen blifvit hvilande.) Ä Grefve v. Platen slutade sitt anförande, med återgifvande af hvad en utmärkt talare på ett annat rum yttrat: vLåt regenten vara en tyrann, låt representationen vara fal och oduglig, låt embetsmännen vara uslingar, och jag vill härtill lägga, låt tryckfriheten vara sjelisväldig; men gif oss blott tryckfrihet. och vi kunna trotsa dem alla att inkräkta en hårsmåns bredd på det allmännas eller den enskiltes frihet och välbefinnande. IIr IIaällenlorg yrkade afslag och fann minnet af indragningsmakten utgöra ännu ett skäl för denna mening. D Raab, C. A., visade tryckfrihetens samband med hela det konstitutionella samhällsskicket och ansåg författningens härom borttagande ur våra grund lagar vara cu återgång på en inkonstitutionell väg. Hr Westerstrand: Tryckfriheten är ett värn mot missbruk af högsta maktens innehafvare. Ej hade en Karl den tolfte eller Gustaf Adolf kunnat föra Sverge till branten af sin undergång, om tryckfrihet då funnits, oeh i våra dagar skulle en Ferdinands vilda framfart i det olyckliga Neapel vara omöjlig i