på bostäder, en brist, som den enskilde företagsamheten står villig och beredd att afhjelpa, men icke kan afijolpa, af skäl att den saknar tjenliga och lämpliga byggnadstomter. Det är sådane som i första rummet äro af nöden och det är till Eder vi vända oss med anhållan att detta oundgängliga behof skyndsamt måite afhjelpas. Redan för 2:ne år tillbaka väcktes den frågan, att till stadens utvidgning upplåta den sträcka af jord, som befinnes utmed nya alltcn, i sträckning från den 8. k. Kongsparken, utmed Vallgrafven till Pustervik. Detta förslag ledde till en uppmätning och reglering af tomten, men kom sodan, af skäl, som för oss äro obekanta, att förfalla. Det hade dock förtjent ett bättre öde och om ock, vid den tidpunkt det väcktes, något skäl för afsiag kunde uppletas i den omständighet, att åtskillige tomter uti det nya qvarteret vid den tiden ännu voro obegagnade, fordrades det dock ej mycket skarp blick för att förutse, att inom icke så kort tid behofvet skulle kräfva äfven den nya föreslagna platsens upplåtande. Detta har också inträffat, och man måste högeligen beklaga att den förlupna tiden ej blifvit använd för att så bereda detta ärende, att redan nu den föreslagna platsen kunde åt spekulanter utbjudas. Påminnelser hafva sedan den tiden ej heller saknats. Redan i början af sistlidne sommar anmälde sig hos Drätselkommissionen åtskilliga personer, med anhållan om upplåtelse af ifrågavarande tomtplatser; men oaktadt flere månader sedan dess förflutit, är ärendet, efter hvad vi inhemtat, ännu in statu quo. Vi hafva måhända ej rättighet att fordra räkenskap för detta dröjsmål, men ingen kan hindra oss att, med billig förundran deröfver, beklaga en försummelse, som ledt och leder till ej ringa olägenheter för den enskilde och framkallat en förtrytelse, som, tack vare det svenska tålamodet, ännu icke gifvit sig luft uti uppenbara yttringar. Vi hafva väl låtit oss säga att hinder för frågans afgörande skulle finnas än uti enskild afvoghet eller inflytelserika personers afgjorda motvilja, än uti det 8. k. vallraserings-kontraktet. Vi kunna icke tro på några enskilta motiver såsom hinder och hvad det s. k. vallraserings-kontraktet beträffar, föreställa vi oss att detta, som förr eller sednare måste upphälvas, derest ej staden för alltid skall inskränkas inom det trånga området af vallarne, för längesedan, och utan vidare åtgärd än en enkel framställning hos Kongl. Maj:t, hade varit upphäfd, derest ansökning af Eder derom inkommit. Tiden har varit tillräcklig för öfvertygelsen att mogna och tillräcklig för att hafva denna del af ärendet undangjord. Vi äro emellertid alltför angelägna om att icke för den kommande tiden sakna tak öfver hufvudet eller tvinga att underkasta oss husegares med hvarje dag stigande pretentioner, för att icke med alla lofliga medel som stå oss till buds, allvarligt påyrka en skyndsam handläggning af denna stadsvigtiga angelägenhet; och om vi ock äro frånvarande att hysa några öflverdrifna anspråk på den skyndsamhet, hvarmed allmänna angelägenheter böra utföras, hafva vi dock nog förtroende för den goda vilja, det nit och den kraft, som utmärker Eder verksamhet, för att icke hoppas, att sedan Eder uppmärksamhet blifvit på ämnet närmare fästad, en sådan utgång af denna vår ansökning skall följa, att redan nästa vår de första pålar kunna nedslås, som skola börja grunden till ett qvarter, lofvande att blifva en prydnad för staden, icke blott genom dess vackra naturliga belägenhet, utan äfven genom den smak i stilen och det prydliga yttre, som utmärker sednare tiders byggnader och som här skall finna ett af de tacksammaste fält. Ilyresgäster. — Kongl. Maj:t har beviljat Häradsskrifvaren i Orousts och Tjörns Fögderi N. Bergius, för vårdande af sin försvagade helsa, ett års ytterligare tjenstledighet, att räkna från och med den 1 innevarande December; hvarjemte Rgl. Maj:t förordnat tjenstförrättande Iläradsskrifvaren J. W. Svedmark, att häradsskrifvaretjensten i berörda fögderi under tiden fortfarande bestrida. — Om den Småländska IIusarpvintettens uppträdande i London, äro vi nu i tillfälle meddela följande ytterligare notiser: De fem artisterna hafva 2:ne gånger uppträdt uti St. Martins Hall, den andra konsertsalongen i ordningen. Londonertidningen ÅThe Morning Star yttrar om den förste af dessa konserter bland aunat följande: En nyhet för aftonen var den svenska husarqvintetten, som utförde några valda musiknummer och, efter att med enthusiasm hafva blifvit framropade af publiken, exeqverade Partant pour la Syrie med variationer. De applåder, som följde härpå, i fortforo långt efter det artisterna afträdt, och de för fredie gången