101 den StriadandeCe 1O0TSAmungens ITISKHCT och III på jorden! SsyckegolEn sent upptääclat stöld. I Maj månad förlidet år bortkom guld till ett värde af nära 100,000 rdr bko, under transporten på jernvägen mellan London till Folkestone, och kistorna, hvari guldet legat, befunnos vid öppnandet i stället fyllda med bly. Polisen spanade i lång tid efter tjufvarne, men lyekades icke ertappa dem eller ens utfundera huru bytesaffären tillgätt. Andtligen har för kort tid sedan frivillig angifvelse af den ene tjufven ledt till upptäckt af de andra. Sammanhanget med stölden är följande: En man vid namn Pierce sammanträffade en dag med en gammal bekant, Agar, och föreslog honom att plundra de kistor, i hvilka på jernvägen guld ofta skickades från engelska banken till Folkestone. Agar ville i början ej gå in på förslaget, men antog det slutligen, och dessa begge förenade sig med en, vid namn Burgess, som var banvaktare, och en fjerde Tester, så att bolaget bestod af fyra personer, hvilka kommo öfverens att dela den blifvande vinsten. Guldet plägade alltid föras i jernkistor och dessa insättas uti en särskild afdelning utaf en första klassens passagerarvagn. Utan nycklar till kistorna kunde icke dessa öppnas. Således blef tjufvarnes första göromål att skaffa sig aftryck af de rätta nycklarne. De tillbragte flera veckor i Folkestone endast och allenast lurande på tillfälle att ett ögonblick komma åt nycklarne. Slutligen lyckades det dem till en del. Ena kistan skickades nemligen till en smed för att lagas, och Tester, som äfven var anställd vid jernvägen, kom då åt nycklarne på en stund samt lemnade dem åt Agar, och denne aftryckte dem i vax. Det befanns att blott en af de derefter gjorda nycklarne var passande. Agar och Pierce begåtvo sig fördenskull ånyo till Folkestone. Afven den gången dröjde det lång tid innan de en dag funno nyckeln af vårdslöshet lemnad i låset till kistan och kunde komma åt att draga ut den samt taga aftryck; detta skedde medan tjenstemännen vid stationen sysslade med det bagage som tillhörde passagerarne från Boulogne. Agar gjorde nu flera nycklar efter aftrycken, begaf sig derpå med jernvägstäget till Dover och fick derunder tillfälle genom vaktaren Burgess att profva dessa nycklar samt fila dem så att de riktigt passade. Nästa åtgärd var att skaffa sig medel att göra kistorna, efter plundringen, lika tunga som förut, så att stölden icke måtte blifva upptäckt så fort kistorna lyftades ur vagnen. För detta ändamal förskaffades starka läderpåsar och fylldes dessa med sammanräknadt omkring 12 lispund hagel. På den till planens utförande bestämda aftonen sammanträffade Pierce och Agar på ett kaffehus i Camden town. Der gömde de några påsar med hagel under sina rockar och förde resten i hvar sin kappsäck samt åkande i en kabriolett till Doverstationen. Under vägen hemtade de Tester. Pierce och Agar togo plats i första klassens vagnar och lemnade kappsäckarne åt Burgess. Han lade dem i den vagnen som har komunikation med vaktarens plats. Innan tåget sattes i gång smög sig Agar förstulet in uti den nämnda vagnen, der äfven guldet förvarades, Burgess stängde dörren, och det bar i väg. Agar öppnade genast den ena kistan och fann deri en jernbeslagen trälåda. IIan bröt upp den, tog de inneliggande gulaplantsarne, fyllde lådan med hagel och läste väl igen kistan. Med flera af dessa guldplantsar fick Tester lemna tåget vid en mellanstation. Der smög sig äfven Pierce in i guldförvaringsrummet, och med hans hjelp öppnade Agar en annan kista med en hop amerikanskt guldmynt samt några räntekuponger. I den tredje kistan funno de en mängd små stänger af kaliforniskt guld, men togo ej allt, emedan de icke hade qvar hagel af motsvarande tyngd. Guldet stoppades dels i påsarne under kläderna och dels i de nu tömda kappsäckarne. Etter lyckad bedrift, intog Burgess sin vaktareplats samt Pierce och Agar sina platser i en första klassens vagn. Sålunda följde de med till banans slut, sågo huru kistorna aflassades utan att stölden blef uppdagad, och återvände kl. 2 på natten till London. En stor del af guldet såldes genast der, men mycket mera af rofvet gömdes och smältes i ett hus, der Agar bodde tillsammans med en qvinna vid namn Fanny Kay. Rofvet delades så att Agar, Tester och Pierce fingo hvardera 7,000 och Burgess 8,400 rdr bko. Guld till ett värde af omkring 84,000 rdr bko förblef tillsvidare i Pierces händer tills det kunde hinna afsättas, hvarefter det skulle delas. Fanny Kay märkte att hennes qvasi-man och hans sällshapare hade något hemlighetsfullt för sig, men kunde icke upptäcka hvad det var. En tid derefter blef Agar angifven och häktad för rån samt dömd till deportation för lifstiden. Då helsade Fanny på honom i fängelset, tillika med Pierces hustru. Denna omtalade stölden för Fanny, när de i sällskap gingo ifrån fängelset. Agar yppade icke detta brott. Ilan hade statsobligationer för 36,000 rdr bko och anmodade Pierce. att sälja dessa samt lemna beloppet åt Fanny och hennes barn, om hvilket förfogande han äfven underrättade henne. IIon begärde således penningarne af Pierce, men han nekade att lemna