Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1856, sida 1

I Regeringens proposition i J ermägs sragan. Innan vi begynna återgifvandet af denna vigtiga proposition i dess helhet, anföra vi efter Svenska LTid:n följande sammanfattning af dess innehåll: Man ser af betänkandet, att K. M:t såsom I grundsatser antagit: att stambanor företridesvis böra dragas genom inre delarna af landet, aflägsna från vattenförbindelser men I , d , genomskärande dessa på den inre rörelsens vigtiga punkter; att förbindelsen med främmande länder och mellan våra egna förnämsta handelsplatser bör lättas: att vid banornas sträckning äfven militäriska skäl böra utöfva inflytelse. I följd häraf antages att hufvudstaden bör förbindas med Göteborg, med Malmö och med Kristiania. På i propositionen anförda skäl anser K. M., att banorna böra erhålla följande sträckning : lestra stambanan, mellan Stockholm och Göteborg, bör gå öfver Södertelje, Kathrineholm, Hallsberg, Wiby, IIjulö. Sköfde, Falköping, Alingsås till Göteborg. Nordvestru banan, utgående från den förenämnda mellan Porla och Ijulö, öfver Kristinehamn, Carlstad och Arvika till riksgränsen vid Magnor. Södra banan frår Malmö, nära förbi Jönköping till Falköping, der den förenar sig med den vestra. Östra banan utgår från den vestra vid Kathrineholm (i Södermanland) till Norrköping, Linköping och Jönköping. : Norra banan går från Stockholm öfver Upsala till Sala samt förbindes sedan öfver Örebro med vestra banan, men K. M. lemnar ännu oafgjordt, om sträckningen bör ske från Sala direkte till Örebro, eller fver Westerås, Köping och Arboga. Sambandsbanan mellan sund. Alla dessa banor anses kunna på 13 år fullbordas från 1857, således vara fullbordade 1869. En arbetsplan är af öfverste Ericson uppgJord för arbetenas utförande, och kostnaderÖrebro och Asker