Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 november 1856, sida 1

Litteralur. Samlingar och amteckningar sktäIll en Beskrifning öfver Ydre härad I Östergöthland af Leonhard Ir. Rääf, Kammarjunkare, R. N. O. Ledamot af Kongl. Vitterh. II. o. Ant. Akad. m. m. Linköping. C. F. Ridderstad. 1856. Pris Rdr Rmt. Arbeten, som omfatta större eller mindre delars at vår svenska fosterjord ortoch folkbeskrifning, fornminnen och statistik, hafva på sednaro tider icke varit sällsynta, och i flera af dessa beskrifningar öfver landskaper, län eller härader, finner man samlade värderika materialier, som af den kritiska forskningen kunna användas till belysning af vår dunkla fornhistoria. Hr Rääfs Samlingar och Anteckningar till en Beskrifning öfver Ydre härad innehålla äfven bidrag af detta slag. I ett företal, till Innevånarne i Ydre härad, mina kära grannar?, tillkännagifver den 69-årige författaren, att hans afsigt ej varit ett framställa enskilta historiska förslagsmeningar, utan att från glömskan rädda och oförtydt ätergifva det märkliga, han funnit i I handskrifter, sägner och i naturen; han öfverlemnar åt framtida forskare att använda dessa materialier, der de bäst passa vid uppförandet af en på kritiska grundvalar hvilande historisk byggnad. Denna sin grundsats förblir också författaren trogen — dock så, att han ej tvekar alt framställa slutsatser af sina iakttagelser, der sådane kunnat dragas utan tillhjelp af mer eller mindre lösa hypoteser. Den första afdelningen af arbetet afhandlar Ydre härads första bebyggande, dess vidgade odling genom trälarne och digerdödens följder. Här möta åtskilliga intressanta iakttagelser, som väl närmast röra den ort, som här i fråga, men äfven hafva vigt och värde för landets historia i allmänhet. Sedan förf. angifvit de delar af Ydre härad, som, att döma af qvarvarande minnesmärken och riktningen af dess fruktbaraste trakter, varit de först bebodda, öfvergår han till en redogörelse för sina iakttagelser på häradets marker, hvilka leda till det resultat, att detsamma i medeltiden sett tvenne i afseende på jordbrukets tillstånd och befolkningens täthet ganska olika tidskiften. Under det första har åkerbruket hufvudsakligen varit inskränkt till de bördigaste egorna