Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1856, sida 2

offentlig art. Vid ingångsdörren (en särskilt dörr är bestämd för utgåendet) är anbragt en kontorslucka, der man köper sin biljett, hvarefter man träder direkt in i Spisesalenv. Denna är, som redan sagdt, ieke så stor som man väntat sig; den innehåller icke mer än 200 qvadratalnars areal, och vid de fem bord, som der befinnas uppdukade, kunna ej flere än högst 92 personer bespisas på en gång; men den är hög, luftig och gjord på sitt vis treflig medelst några af dessa små obetydligheter, hvilka kosta relatift föga, men dock väsentligen bidraga till att hvad man kallar kläda upp ett rum, såsom ett par mindre speglar i förgylda ramar, ett väggur 0. 8. v. Till borden begagnas för närvarande provisorisk betäckning af hvitt linne, men denna skall utbytas mot bestälda skifvor af hvit fayence; på begge sidor om borden stå ljust oljemålade bänkar. Kuverterna utgöras af knif, gaffel och sked (af britannia-metall) samt en stor hvit porslinsskäl, rymmande en tredjedels svensk kanna. Allt i högsta grad solidt, propert och — hyggeligt. Gästerna blifva icke annorlunda serverade, än att de med sin biljett infinna sig vid en liten lucka, anbragt i väggen intill det omedelbart tillstötande köket, samt mot aflemnande af samma biljett der mottaga sin skål. innehällande den normerade portionen af den sopprätt, som utgör dagens matsedel. jemte tillhörande ranson bröd. Med detta intager man sin plats vid något af borden och har så, cnligt reglementet, en fjerdedels timma på sig till att göra sin måltid. Inrättningen består inga andra rätter än soppmat, men dels göres denna ganska kraftig samt ytterst solid medelst en grundlig tillsats af rötter och grönsaker, dels medföljer dessutom i densamma ett icke obetydligt qvantum kokt kött eller fläsk efter omständigheterna, hvarförutan man vill vara betänkt på att underhålla ett varierande program förmedelst olika slags ärter, kål o. s. v. Hvad priset angår, så är det sant, att det Egestorffska köket i Hannover lemnar portionerna vida billigare, jag tror till halfva priset mot det här (hvilket senare är för hämtning och utan bröd 10 skilling, för spisning på stället jemte bröd 11 sk.), men härvid må tagas i betraktande för det första, att 10 skilling i sjelfva verket i Köpenhamn betyder mindre, än på ganska många andra orter, och dernäst att den arbetande klassen härstädes, hvilken väl företrädesvis kommer att begagna sig af inrättningen, är redan van vid sådana vilkor, att man icke gerna kan bjuda den mindre, än hvad här antagits till normalportion. Den, som här icke har råd att bestå sig middag för 11 skilling, kan icke bestå sig middag alls, den är — tiggare; den, som kan bestå sig en middag öfverhufvud taget, den vill ha skålen full och fläskstycket icke allt för diminutivt. Liksom matsalen, är sjelfva köket utmärkt för sin snygghet och en viss anstrykning af soliditet i alla delar. I midten trona de fem ofantliga jernkittlarne jemte trenne reserv-kastruller af samma dimension, under en stor huf af trä, genom hvilken ångorna föras ut i luften. Den stora ångkitteln befinner sig utanför köket och från denna gå rör in till kokkittlarne, hvilka sålunda efter behofvet erhålla ångan insläppt, då ögonblickligt ett sjudande och brnsande uppkommer, som i det inre af en krater. Öfverkocken i sin hvita tröja och dito mössa rör sig med sakkännedom kring de porlande grytorna, lyftar då och då på de tunga locken och betraktar välbehagligt de dansande köttstyckena och morötterna. : Rundt omkring kökets väggar hänger en attiralj af blanka knifvar, enorma gafflar, skopor, durkslag m. m. På ett särskilt litet bord ser man en mekanisk våg och en dråplig brödskärnings-guillotin. Andra bord äro reserverade åt skalnings-, hackningsoch bultnings-departemanget. Närmast köket ligga diverse kontorer och handkamrar; ute på gården är en särskilt afdelning uteslutande för sköljningen och rengöringen, långa bord, hvarje med sina särskilta kranar för varmt och kallt vatten. Slutligen hörer till etablissemanget äfven en ypperlig viktualiekällare, der jag bland annat har tagit i åskådande många tusen kålhufvuden, bestämda att stryka med blott i de närmaste dagarne, och ett otal af rotfrukter, likaledes dömda att redan i morgon offras upp. Man lärer till en början icke ämnat sträcka kokeriet längre än till omkring 2500 portioner för dag, men det är fråga om man icke får hålla sig beredd att så gerna först som sist utsträcka detta vida längre. 4000 portioner kunna vafverkas med den ånga man har till sin disposition. För öfrigt ämnar man förmodligen icke, i fall af behof, utvidga detta etablissemang utöfver hvad det nu en gång är, utan då snarare anlägga ett andra och tredje kök på andra håll af staden, hvilket väl också är det riktigaste. S. B.