väder som helst. Det är en lustig syn när den staekars fan står i svår sjögång med sabeln i handen och jemrar sig så länge han kan hålla sig på benen. När han ej längre orkar detta, ligger honnörsvakten och rullar i vattnet, som spolar in genom spygatterna i lä. Det vore väl skäl att draga in hedersvakten under sådana omständigheter, men det gör man ej: chefen skall ha sin honnörsvakt. Kan han ej så on stående, så nöjer han sig med en liggande: litet är dock bättre än intet.? AELA