Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1856, sida 2

tillfredsställande satt lÖÖsas genom att sönderrifva den gamla kyrkan, som genom antagandet af nya, eller hårdare ätdragande af gamla, tvångsband, hvarmed kyrkan hittills sökt skydda sig från intrång. Enda rätta och visliga utvägen vore att inifrån söka bibringa kyrkan en ny kraft; och dertill bidroge, ej I blott positiva lagstiftningsåtgärder för befordrande af andligt och kyrkligt lif, utan i första rummet och i ej oväsendtlig mån undanrödjandet inom såvil den verldsliga som kyrkliga lagstiftningen af sådane bestämmelser, hvilka nu genom sin verldsliga och strängt formalistiska anda samt sin orättvisa, utgöra ett ämne till förargelse, samt föranleda den enfaldige och samvetsömme till separatism, äfven der någon afvikelse i läran ej eger rum. Ett ibland sädane förargelse-ämnen ansåg tal. den nya s. k. sakramental-lagen vara, och förordade derföre dess nu motionerade afskaffande, och detta icke i syftemål att försvaga, utan att stärka vår kyrka. — Frih. v. Schulsenheim önskade ock en förändring i den förargelseväckande sakramental-lagen, men ansåg något annat lagbud böra sättas i stället, för att förekomma möjligen uppståonde oordningar, som han med bjerta färger skildrade, tillika erinrande om den man som nu är lagförd, derföre att han sjelf sammanvigt sin dotter med annan man; uppmanande särskildt lagutskottet att ej hejdlöst kasta lagar öfver bord, derföre att de besvära en och annan. Frih. Cederström, Th. erinrade med anledning af den förre talarens yttrande att det var först på trldentinska mötet, som det blifvit bestämdt att endast prest egde att förrätta vigsel; det hade alltså passerat 1500 år, derunder till ett giltigt äktenskap fordrades blott samtycke af två personer, som erkände det för den tredje. Frih. Creutz ansåg sakramental-lagen tillkommen för att upprätthålla hierarkien, hvilken dock är stridande, så väl mot den Heliga Skrift, som emot vår kyrkas bekännelse-skrifter; det är derföre hög tid att denna lag afskaffas, helst den tillika är en af de råaste och mest barbariska lagar som finnas, med förvåning omtalad inom andra kristliga samhällen. Talaren sökte vidare vederlägge hr Cederschiölds tillvitelse mot läsarne, hvilken benämning han för öfrigt ej fullt kunde fatta. Den företeelsen som framkallat nu ifrågavarande lag hade sin naturliga orsak i det nattvardens urartande till en formalitet, som statskyrkan sjelf åstadkommit genom att i lag anbefalla dess brukande minst en gång om året, hvilket i prestbetyg skall anmärkas, för. att tagas i betraktande, då man söker bli skomakare eller skräddare, ja, bränvinsbrännare, enl. utskottets förslag vid sistl. riksdag. Tal. yttrade sig vidare om det s. k. civila äktenskapets? införande, och gjorde i en i nog lättsinniga uttryck affattad skildring af alla de omständigheter, som statskyrkan vid äktenskaps ingående anbefaller, dem han ansåg främmande för kristendomen, hvilket föranledde frih. v. Schulzenheim att påpeka hvarthän detta frihetsbegär, om det ohejdadt får fortgå, kan leda. dervid hällande mormonismen och dess grofva ohelgande af äktenskapet i perspektiv. Han hemställde tillika till lanatmarskalken, huruvida ej R. o. A. kunde uppmanas att på en HI gång inlemna alla motioner i denna syftning, på det tiden, af alla derutaf framkallade diskussioner, ej skulle alltför mycket upptagas. Friherre Creutz sökte försvara sig emot de af förra talaren gjorda antydningar, samt yttrade sig emot det sätt hvarpå löseoch bindenyckeln af vår tids prester begagII nas eller uppfattas. Frih. Cederström hemställde huruvida det slags äktenskap, som ända till tridentinska mötet, ej var någon omoralisk handling, nu borde så anses. m. m. IIofpred. Tham uppstod slutligen och försvarade sakramental-Iagen, den han ansåg af nödvändigheten framtvingad utaf tilldragelser, sådana som t. ex. då vid en konventikel i hufvudstaden de närv. låtit sig meddelas nattvarden, dervid t. o. m. blod begagnats i st. för vin ); ansåg bitterheten mot denna lag härröra mindre af de höga böterna, än deraf att den öfverlemnar i prestens händer att förvalta sakramentet m. m. Hr Ribbing motiverade sin motion geuom att meddela en uppgift på de stora summor, hvartill redan före denna lags utfärdande de bötsfälts, som ansetts hafva begått gäckeri med gudstjensten, då de företagit hvad som i denna lag förbjudes, det de likväl ej af missaktning mot sakramentet, utan tvärtom af kärlek till detsamma och behof derutaf, sett sig nödsakade att göra, till följd af den brist på själavård, som i det glest bebodda Norrland blifvit deras lott, och ansåg han denna brist som förnämsta orsaken till dessa förhållanden. Hr Dallmar, W. F., ansåg tillräckligt många straffbestämmelser finnas för dem, som icke begagnade sakramenten, enligt kyrkolagens föreskrift, och att man gerna kunde afskaffa sakramental-lagen, som just framkallat sekterism. Motionen remitterades slutligen. Landtmarskalken förklarade sig icke kunna framställa propositionen på frih. Schulzenheims förslag; och erinrade dessutom ridderskapet och adeln om nödvändigheten att icke låta diskussionen vika från ämnet. Vid frih. Raals, C. A, motion, om kapellförsamlingars frihet från byggande at kyrka i moderförförsamlingar, bifogade hr Oeete, S., några anmärkningar, som skulle åtfölja remissen till lagutskottet. Ur Nordenfeldt, K. väckte motion om förändring i utgående bränvinsminuteringsafgift i stad eller köping med 500 invånare. Motionen begärdes på bordet. Frih. Stjernstedt, J. T., framställde motion om förslag till befrielse för rustoch rotehållare från deras onera, mot åtagande af en bestämd skatt, m. m. Häremot invändes af hr Nordenfelt, E., att indelningsverket icke vore en grundskatt, utan grundad på antagandet, att jorden skulle af dess egare försvaras. Om styrelsen åtoge sig rekryteringen m. m., skulle ett missförhållande uppstå mellan soldaten och rotehållaren. Man borde akta sig att vidröra indelningsverket. Hr Mannerskantz och grefve Ankarsvärd reserverade sig mot hr Nordenfelts uppfattning af indelningsverket. Motionen bordlades, äfvensom den af frih. Cederström, A., föreslagna motion om omflyttning af anslagen å I:sta hufvud:iteln. Frih. leaab, C. A. väckte motion om användande af armeen till jernvägsarbeten; begärdes på bordet. Hr Tham motionerade upphäfvande af det k. brefvet af den 17 Oktober 1778 angående ogifta barnaI föderskor. Motionen begärdes på bordet, äfvensom h motioner af hr )alman, W. F., om förändring af 4 5 4 kap. Utsökningsbalken i afseende på skillnad emellan förskrifningar till viss man eller ordres eller till innehafvaren; och om ändring af 10 10 kap. Handelsbalken i afseende på löftesmäns ansvarig) För sanningen af en sådan beskyllning torde