Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 november 1856, sida 2

ändringar i konkurslagen, hvaribland den vigtigaste I I il IH Ridd. och Adeln. I Vid remiss af frih. Raabs motion om Länsnamader, sade hr Nordenfelt sig ej vara emot förslaget, men I önskade att intet åläggande, utan endast tillåtelse måtte göras till inrättande af dessa nämnder, och trodde att om hushållssällskapernas stadgar förändrades, och af dem komme att upptagas flere ärenden än nu, dessa förslag af länsnämder lättast skulle verkställas. Grefve C. Mörner och hr af Dahlström instämde. Frih. A. C. Raab, hr A. Ribbing och motionären bemötte dessa anmärkningar dermed, att hushållssällskspernas ledamöter ej äro valda och att något måste göras, om man vill lifva den allmänna andan. Dessa föreslagna nämder borde i sig upptaga de olika komitter, som nn å landet finnas. Den fara för politiska rörelser, som förespeglats uppkomma genom dessa nämder, visades ej ega grund, emedan allmogen, som representerar egendomen, till följd deraf befinner sig i ett stabilitetstillstånd. En beröringspunkt behöfdes emellan regering och folk. Vid remiss af hr Åkermans motion om anslag till landtbruksakademien uttryckte hr Adelborg sin förvåning öfver motionen, hvars beviljande skulle förhindra akademien att förändra sitt experimentalfält ifrån en trädgårdsanläggning till ett fullständigt efter nuvarande fordringar afpassadt ins itut. Vid remiss af hr Dalmans motion om bördsrättens upphäfvande önskade hr R. T. Cederschiöid att, om denna ej kunde beviljas, åtminstone en inskränkning deri till tid och personer måtte bestämmas. Bankoutskottets utlåtande n:o 4, som tillstyrker räntans fastställande vid diskontering till likhet med densamma vid belåning, bifölls. Grefve C. Löwenhjelm väckte följande motioner: 1) att tidningsstämpelafgiften skulle fördubblas; 2) om upphörande af bevillning å löner, titlar och ordnar:! 3) om att barmhertighetsinrättningar skola i riksgäldskontoret eller banken insätta sina kassor; 4) om charta sigillata å skuldsedel öfver 100 rdr. Remitterades. Hr Brake! väckte motion att artilleriets militära, civile och ecklesiastike tjenstemän måtte å stat uppföras i likhet med det af generalfälttygmästaren afgifne förslag. Bordlades. Hr G. Montyommery gjorde 2 förslag: 1) om bränvinstillverkningsskattens höjande till I rdr; 2) om pension af 2000 rdr åt assessor Plageman; 3) om inköp för statens räkning af nägra bland våra utmärktare artisters arbeten. Remitteradena. Hr v. Seth väckte motion: 1) om farmersystemet, och 2) om meddelande i folkskolorna af elementarundervisning i landtbruket. Bordlades. Hr Odencrantz begärde ett lån af 30 000 rår till fullbordande af påbörjade arbetet vid sjöarne Yngaren och Långhalsen. Motionen remitterades. Hr Hjärne föreslog tillverkningsafgiftens ä bränvin bestämmande till 36 sk. rmt, samt förhöjning i beräkning af de mindre panuornas tillverkningsförmåga. Remitterades. Hr A. Ribbing föreslog upphäfvande af sakramentallagen. Motionen bordlades. Hr Dalman W. F.. förnyade sin vid förra riksdagar väckta motion om utvidgning af testamentsrätten, hvilken motion bordlades; föreslog vidare 1) upphäfvande af adelns forum privilegiatum; 2) åtskilliga att konkurs skulle anses börjad, då ansökning om egendomens afträde blifvit till rätten ingifven. Motionären föreslog ock att gäldenären borde äfven förrän dom fallit i konkurs vistas utom sitt hus för att skaffa sig bergning, hvaremot massans skyldighet att underhålla honom borde upphöra tre månader efter konkursen. Friherre C. A. Raab väckte motioner 1) om organisation af skjutsen; 2) om pastor skyldighet att underhålla sitt boställe och 3) om kapellförsamlings befrielse från skyldighet att deltaga i byggnad af moderförsamlings kyrka. Hr Hejkensckhöld väckte motion till fredande af ungskog från topparnes afbitning af boskap, särdeles getter. Presteständet. Vid remiss af de kongl. propositionerna, önskade biskop Thomander, ifråga om granskningen af jordeböcker, att ej vid denna granskning något af kyrkans och fromma stiftelsers af ålder bevarade rätt måtte gå förloradt. I fråga om bankoutskottets förslag, ang. upphäfvande tills vidare af 4 e4 ränta vid vexeldiskontering, anmärkte d:r Sandberg att om det n. v. förhällandet finge fortfara, skulle snart genom verkliga vexlar och accomodationspapper den försträckning af handelsfonden, som i förenående plenum beviljades, ej förslå längt. För pappersmyntet, som från banken utgåfves, skulle köpmännen uttaga silfver och en i utlandet erhållen ränta till 8 å 9 2 å dessa försträckta medel komma nämnde silfverspekulanter till godo. Biskop Bergman, doktor Björkman samt prosten Söderberg instämde. Memorialet bifölls. Doktor Gumolii motion om utbetalande från riksgäldskontoret af riksdagskostnaderna och arfvoden åt talmännen, remitterades till statsutskottet. Prosten Afelanders motion om utfärdande af en kongl. förordning, hvarigenom komministrarne tillsörsäkras de smärre naturaprestationer, som det af ålder varit vanligt att till dem utgifva. remitterades. på tillstyrkan af prosten Almqvist och komminister Beckman, till aståndets enskilta utskott, för att ej genom remiss till allmänt utskott sönderrifvas, och för att ej derigenom verkan af 1548 års underdåniga skrifvelse skulle förfelas. Derefter förekom kyrkoherden Otterströms motion angående lönereglering inom presterskapet, med afseende på pastorernes förhållande till sina embetsbröder, komministra-ne och kapellpredikanterne. — Komminister Beckman förklarade sig, huru tacksam han än vore för den ädla afsigten i motionen, tveksam huruvida det vore rätt att kasta in detta tvisteämne i ett allmänt utskott. Talaren önskade ej att man måtte adoptera den satsen, att taga från den som något har, för att gifva åt den som mindre eger. Till ståndets enskilda utskott ansåg talaren att motionen måtte remitteras. Prosten Tegner tyckte att motionären vore allt för sträng mot pastorerne och derigenom äfven mot sig sjelf, och trodde, att det goda ändamål, motionären afsett, säkrast går förloradt genom det sätt, hvarpi frågan i motionen blifvit behandlad. För sin del kan talaren ej dela åsigten att komministrarne äro pastorernas adivnkter eller gå deras ärenden. De innehafva en Jelfständig verksamhetskrets. Uppgiften att pastorernes löneförmåner förstorats genom konventioner, under det komministrarnes förminskats.