Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1856, sida 1

Den vansinnige från S:t James. (Ofversättning från tyskan.) (Forts. fr. föreg. N:r.) sä var det äfven denna natt med mig. Jag blet småningom lugn, förhållandena lågo klarare framför mig; jag såg hvad jag ville se säväl hvad beträffade mig sjelt som andra. Jag blickade tillbaka i det förflutna och sökte intränga i framtidens alstringsfulla sköte. Mina dagar i England voro räknade; ännu några få veckor finge jag qvarstanna hos mina dyrbara vänner; sedan återkallade mig min pligt till mitt fosterland. Så mycket jag än var fästad vid de mina, vägde de likval denna gång icke så tungt i min kärleks vågskal. Jag hade äfven här funnit bjertan, vid hvilka jag med oslitliga och heliga band blifvit fästad. Jag kände mig mot min vilja fängslad af vänskapens allsmägtiga band, och hvarje tanke på den förestående skiljsmässan beredde mig verklig smärta. Alven trodde jag, hoppades jag ... o nej, jag visste bestämdt, att äfven Percy och hans anförvandter skulle ogerna se mig resa, och jag uppgjorde redan i förväg planer, huru vi åter skulle traffas på lifvets skiljda vägar. Ur dessa stilla betraktelser rycktes jag af den med hvarje minut vexande stormen derute. Regnet piskade mina fönster, hvilkas gardiner ännu ei blifvit nedfällda, och vinden tjöt i skorstenspipan och ja