Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1856, sida 2

FRANKRIKE. Kejserliga hofvet har d. 9 lemnat Coupiegne och inträfsat i S:t Cloud. I strid med hvad som förut uppgifvits, heter det nu, att hofvet d. 15 beger sig till Fontaineblau. I Slecle, som är ett af de få blad, om icke det enda, som bibehållit en viss liberal anstrykning, drifver, i motsats till alla de anI dra Pariser-tidningarne, den åsigten, att England har full rätt att låta sin flotta stanna i Svarta Hafvet och att skriket på en ny kongress är alldeles obefogadt. Badet åberopar sig på separat-traktaten af d. 15 April, som å ena sidan berättigar och förpligtar England att icke blott i förbindelse med sina allierade, Österrike och Frankrike, utan äfven ensamt, vaka öfver Turkiets oafhängighet och integritet, men å andra sidan åläggsr alla tre makterna att betrakta hvarje prott af Pariser-fördragets bestämmelser som en krigsorsak och åsämjas med den höga porten om nödiga mätt och steg. Siecle arar häraf den slutsatsen, att Ryssland, Preussen och Sardinien, som icke garanterat Turkiets oafhängighet, ej eller få någon röst vid afgörandet af de förevarande svärigheterna. och att en kongress icke behöfves för att diskutera en redan genom Aprilfördraget afgjord fråga. J. des Dehats och Constitutionel invända emot dessa Siecles argumenter, att den oriktigt antager som afgjord den fråga, på hvilken hela saken hvilar. Det är nemligen blott fråga derom, huruvida Rysslands anspråk på Bolgrad och Ormön, såsom Österrike och England påstå, innefatta ett fördragsbrott, eller fastmer, enligt rysk-franska uppfattningen, blott bero på en afvikande tolkning af Pariser-fördraget, öfver hvilkens riktighet eller oriktighet blott kontrahenterna af detta fördrag kunna döma. Får man döma af en artikel i Berlinerbladet zZeit, delar preussiska regeringen den rysk-franska åsigten, att det tillkommer en ny kongress att tolka fredstraktaten och derigenom slita de uppståndna stridigheterna. SCHWEIZ. Till pariserbladet Presse skrifves från Bern, att engelska beskickningen derstädes till sin regering inskickat åtskilliga skrifter rörande Neufchateler-frågan, hvilka äro mycket förmånliga för Schweiz. Det förordas deri, att Schweiz måtte varda representeradt å den blifvande pariserkongressen. SPANIEN. De senaste underrättelserna från Madrid i LIn dep. Belge påstå, att prestväldet oaflåtligen intrigerar vid hofvet för att utäta sabelväldet tober afgå till persiska viken. och frånrycka det besittningen af makten. Stor oenighet har varit rådande ibland ministrarne beträffande den frågan om och när Cortes skulle sammankallas. ORIENTEN. Öfver Marseille ha ankommit underrättelser från Konstantinopel af d. 30 Oktober. Engelska linieskeppet Cressy och korvetten Desperate? hade anländt till denna stad; linieskeppet S:t Jean dAcre väntades. — Österrike har lugnat Montenegro. — Den i Bombay sammandragna engelska expeditionskorpsen skulle i slutet af OkDen arabiske fursten i Maskate skulle förstärka den med manskap och ammunition. Enligt i Triest inträffade notiser från Konstantinopel af d. 1 dennes skulle engelska flottan öfvervintra i Bosforen. — Diplomaterna hade börjat företaga pröfningen af sultanens firmaner beträffande Donaufurstendömena.