Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1856, sida 2

(s(i länet vidtagna till att om möjligt hindra sjukdomens utbredning. — —k 2 15 Rättegånasoch bDolissaker. Inför Rådhusrättens andra afdelning förevar sistliane Onsdag mälet angäende flickan Sosia Carlsson, häktad och tilltalad för det hon en afton för icke längesedan vid ett besök hos en herre knipit dennes silfvercylinderur. Sofia Carlsson dömdes att böta det stulnas tredubbla värde med 30 rdr bko eller undergå 9 dagars fängelse vid vatten och bröd samt 3 månaders arbete; och då hon, som förut varit under tilltal för snatteri, hvartill hon funnits saker, men hvilken bestraffning hon ännu icke undergått, skulle hon äfvenledes nu härför undergå 3 dagars enkelt häkte samt enskild skrift. — En eftermiddag i sistlidne Oktober månad hade trenne karlar, som sedermera befunnits vara jernvägsarbetarne Johannes Nilsson och Petter Jonsson, samt dennes broder, artilleristen vid 2:dra batteriet 104 Lund, som varit iklädd artilleri-uniform, inkommit i hrr Ullgren IIolters butik vid södra hamngatan samt begärt att få se på käppar, derå prisen H efterfrågats; men sedan dessa spekulanter börjat tillställa oväsende, hade man visat dem på dörren. Någon stund derefter hade likväl samme föregifna köpare ånyo infunnit sig och åter börjat underhandla om köp af käppar, men snart aflägsnat sig, utan att tillhandla sig något. Emellertid hade några ynglingar underrättat en af betjeningen i butiken, att nämnde spekulanter troligen spatserat bort med några af käpparne, hvilket föranlät denne att skynda efter gynnarne, som påträffades vid köpmansgatubryggan, då Nilsson, som blef fasttagen, befanns inneha 2 käppar och Petter Jonsson, som dock lyckaH des undkomma, fråntogs äfvenledes tvenne sådane. Vid ransakning hos rådhusrättens andra afdelning sistlidne Onsdag, påstod Nilsson, som var inställd från stadshäktet, att han blott innehaft en käpp, som han någon stund förut köpt af artilleristen Lund för 24 sk. Hvarifrån denne fått käppen visste han icke, men säkert var dock att Nilsson icke stulit någon I käpp vid besöket i butiken. ; Artilleristen Lund deremot, som sade sig aldrig ha sålt någon käpp till Nilsson, afgaf om förloppet följande berättelse: Då han berörde dag stått på post vid högvakten å Gustaf Adolfs torg, hade NilsI son och hans broder kommit till honom, dervid Nilsson bjudit på en snaps. För att erhålla denna traktat hade Lund begärt och fått permission, hvarefter sällskapet först begifvit sig till den s. k. trädkrogen vid drottningtorget, der rispen togs. Derpå ställdes kosan till källaren i Blombergska huset vid kungstorget, hvarest halfvan expedierades. Derefter sknlle vännerne återvända till Gustaf Adolfs torg, men ankomne till södra hamngatan, hade Nilsson tillfrågat Lund hvar man kunde få köpa paraplyer och käppar, hvarpå denne utvisat butiken i hörnet af nämnde gata, der sällskapet ingått. Då ingen handel blifvit af, hade man dock snart aflägsnat sig, men knappt hunnit öfver bron innan en af herrarne i butiken kommit efter och fråntagit Nilsson en käpp, som denne haft i handen. Hvad sedermera passerat visste icke Lund, ty han hade i detsamma varsnat sin sergeant utanför högvakten, hvarför han skyndat dit och tackat för permissionen. Hur Nilsson fått käppen eller på hvad sätt de andra käpparne spatserat ur butiken, kunde Lund således icke upplysa. Målet förekommer åter den 19 dennes, hvaremellertid Nilsson förvaras i stadshäktet. — På aftonen den 23 sistlidne Oktober hade nattväktaren 46 Larsson bemärkt några karlar å köpmansgatan, af hvilka han igenkände förre artilleristen Petter Johansson Björk, som bar ett knyte, hvarmed han ingått på ett misstänkt ställe å Lilla Berget. När nattväktaren derföre något senare på qvällen å köpmansgatubron ånyo mött Björk, som äfvenledes då hade ett knyte att bära, misstänkte han att det var ugglor i måsen, hvarför han stack ena handen i knytet, som befanns innehålla socker, men knappt hade Björk bemärkt detta, förr än han kastade knytet i kanalen och ämnade taga till benen. Han blef dock fasttagen och af nattväktarne uppförd i polisvakten, dervid han erkände sig ha stulit sockert af en pråmlast, då liggande vid Slussen, hvilken pråm han jemte pråmkarlarne Anders och Andreas Johansson åtagit sig att för Rosendahls fabrikers räkning föra till Mölndahl. Vid derefter anställd undersökning på förutnämnde ställe å Lilla Berget, påträffades flera lispund socker, som Björk skall ha försålt, äfvensom på Stampen, der dessa ärliga pråmförare lära realiserat af den plundrade lasten. Knytet, som kastades i kanalen, uppfiskades påföljande dag, ehuru innehållet, efter en sådan process, lärer varit något blandadt. Alla tre sockertjufvarne äro i häkte inmanade och komma att undergå ransakning vid rådhusrätten, då närmare upplysningar torde erhållas, såväl beträffande sockerstölden, som ock tjufgodsköparne. — 1 Lördags förevar inför rådhusrättens andra afdelning ransakning med skoarbetaren Emanuel Tranbom, häktad och tilltalad för innehafvandet af en bonjour, som blifvit stulen från skräddare-gesällen H OC. P. Hager. Målseg. uppgaf att rocken blifvit stulen natten till d. 13 sistl. Oktober på en i tapetsören Lindblads hus vid Kronshusgatan varande skräddare-verkstad, uvartill dörren blifvit af tjufven uppryckt. Derjemte upplystes, att Tranbom påföljande Lördags e. m. besökt en af de vanliga muffbalarne, iklädd berörde rock, men hvilket nöje tagit en snöplig ända, ty rocken blef igenkänd och Tranbom måste krypa i kurran, i stället för att dansa på balen. Tranbom sade sig ha köpt rocken Måndagen förut på aftonen för 8 rdr rgs i traktör Göranssons portH gång vid Köpmansgatan af en okänd karl. De fleste tjufvar råka merändels ut för det missH ödet att träffa på okända karlar, som narra dem att I köpa stulet gods!! j Målet anstår till en annan dag, hvarunder TranI bom förblifver i stadshäktet. — Till rådhusrättens andra afdelning hade i OnsI dags flickorna Dorothea Norrman och Helena ChriStine Svensson, boende i f. d. Boyeska huset på Qvarnberget, låtit inkalla hustru Anna Olsson, boI ende vid förra Magnussonska soekerbruket, för det hon skulle beskyllat Norrman och Svensson att ha tillgripit en penningpung med 47 rdr rgs, som hustru Olsson lärer mistat den 18 sistl. Oktober eller samma dag flickorna hos henne afhemtat några linnekläder, som hon tvättat för dem. För denna beskyllning, som hustru Olsson icke kunnat bevisa, yrkades ingenting mindre än att hon skulle stå samma ansvar, som flickorna varit underkastade, i händelse dessa befunnits saker till stölden. Ilustru Olsson uppgaf. att hon icke yttrat någon sådan beskyllning mot flickorna, men att hon, sedan hon dagen efter deras besök saknat penningarne, hvilka legat på samma hylla som kläderna, gått till fliokorna för att efterss om icke uenninoarne af