Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 oktober 1856, sida 1

— — — Utt vidlyttigare omdöme skall jag lemna er i förening med den underrättelse, som Jag redan lofvat att ni inom fjorton dagar skall bekomma, min bäste doktor. — Ni vill således snart åter lemna oss? — Ja, jag hade för afsigt att resa Fredag morgon, emedan jag om Lördag väntas till ett annat ställe. Men som jag gerna vill bevista er fest, är jag nödsakad att anträda resan Fredag natt, såsnart kung Lear afsomnat ... dock, han dör ju icke hos er, tillade jag leende, — utan återvänder till sina besittningar och i sin Cordelias armar! Härmed tog jag mr Lorenzens arm, gick med honom genom korridoren, rekommenderade mig och inträdde till direktörn, hvars familj på det hjertligaste helsade mig välkommen. Så kort en timme annars är, när man tillbringar den i ett godt sällskap vid ett välbesatt bord, blef mig likväl denne timme oändligt lång och slutligen pinsam. Då jag emellertid ej fick låta märka den egentliga orsaken till min oro, förebar jag trötthet efter resan och fick derigenom tillåtelse att aflägsna mig förr, än annars skulle hafva skett. Vid bordet begagnade jag tillfället, för att underrätta direktörn om min förestående afresa från S:t James, men måste lofva honom att stanna öfver den festliga kredagsaftonen, hvilket äfven öfverensstämde med mina planer. . Nu ändtligen var jag fri och kunde begilva mig till Percy, till hvilken alla mina önskningar sträfvade; otålig ilade jag, utan att förlora ett ögonblick, uppför trappan ... Jag stod framför hans dörr, men så flämtånde, att jag måste dröja en stund. för att åtminstone åter bilfva mägtig min tungas bruk ... Sakta öppnade jag dörren .. der stod framför mig hans höga ädla gestalt . och hvilket ansigte! Des