StjckegodOförskiämde gäster. En brefskrifvare från Overhalden i Norge berättar: Under sednare tiden har jag haft några besök, men af sådana oförskämda gäster, hvilka, utan att ha varit bjudna sett sig sjultva tillgodo. Tvenne björnar hafva inlogerat sig uti min inmark samt då och då tagit ett af mina smäkräk, äfven klöst en ko på länden. IIärom daren då vallgossen hemdref boskapen, som betat på ingen, får jag höra hans skrik; väpnad med en väldig stör, som jag hade i handen, skyndade jag åstad och fann de båda björnarne i färhopen. Den mindre lät snart skrämma sig, sedan han skadat ett par får, den större och fullvuxne deremot tog skälltae kan och ilade bort med densamma. En ung flicka tillkom nu, och med skrik och störar förföljde vi björnen och skrämde den att släppa sitt byte. Tackan vär död, med en vidja band jag tillsammans dess Len, för alt beqvämligare kunna föra den hem. Björnen, som i närheten betraktat dessa förberedelser att beröfva den dess måltid och öfvertygat sig om, att ingen fara var på färde, repade nu mod och återkom brummande, i upprätt ställning beredd till ett famntag, till valplatsan; likasom denne förut, funno nu vi rådligast att retirera och lemna björnen rofvet, hvarmed densamme utan vidare omständigheter försvann i skogen. Sedermera har jag med min goda reffelbössa förgäfves sökt den oförskämde. Ett löjligt misstog. En dansk tidning CAarh. Av.) berättar följande: För några dagar sedan skall här i hamnen ett ganska komiskt misstag hafva ägt rum. En bonde, som med postångfartyget ämnade sig till Korsör, gick ombord på det bakom ångfartyget liggande ångmudderverket, i den tanken att andra platsens passagerare der upptchöllo sig. Ian satte helt lugnt sina saker i ett hörn af mudderpråmen och gjorde så beqvämt för sig, som möjligt. Då klockan slog 12 och postängaren afgick, ropade bonden: Se nu går N:o 111 Men då N:o 2 helt lugn blaf qvarliggande och N:o 1 redan var långt borta, blef han orolig och erfor då sitt misstag. Hans måste gå i land igen för att följande dagen vara mera påpasslig. Lyx-krisen i Paris. Uti en följetongsartikel i PIndependanee meddelar författaren Auguste Villemot en liten skildring af den håg för lyx, som öfverallt visar sig i Paris, och som hotar att leda till de sorgligaste konscqvenser. Vi meddela här ett par fragementer: Om det midt under finans-, penningeoch handels-krisen är mig tillåtet att påpeka en mycket allvarsam grund till förstöring, hvarpå man icke tänker nog, så vill jag nämna hvad jag kallar lyx-krisen. Vi lefva i ett samhille, som hänföres at en vansinnig äregirighet. Ingen vill synas hvad han är; deremot vill enhvar synas hvad han icke är. Alla stå på tåspetsen, för att kunna nå till öfversta steget af samhällets trappa, der de naturligtvis befinna sig mycket illa till mods. Denna äregirighet ligger i menniskohjertat, men under sednaste tiden hafva skenbart obetydliga orsaker utvecklat denna tendens till vanvett. Dametoaletterna medföra en social revolution, som listigt döljer sig i siden, gaze, spetsar, garneringar och Gud vete hvad annat. Jemnvigten i familjernas budget är störd för en följd af år. Theatern, sedernas spegelbild, förråder redan tidens galenskap. J des-a dagar har man på ThGatre Gymnase gifvit en liten satirisk komedi: les toilettes tapageuscs. Man ser deruti en dame af bättre klassen, som, med tillhjelp af trettio alnar siden försedt med spetsar, uttömt sin mans kassa och ernär det vackra resultatet att blifva insulterad på gatan af en lurk. På Theatre ambigu gifver man för rande en väl skrifven dram, som visar oss fattige. Ilär är icke fråga om den fattigdom, som på öppen gata vrider ett positiv eller misshandlar en violin, utan om fattigdomen i svarta kläder. Denna fattigdom finner man nu öfverallt under den förledande täckmanteln at en bedräglig lyx. Inträd i ett sällskap, fråga efter namn och samhällsställning, och ni skall blifva slagen med förskräckelse. voIlvilken är den der damen med äkta perlorna i håret, som öfversvämmar soffan med en ocean af spetsar? — Hon heter madame Benoit eller något dylikt.? vIIvad är hennes man 2 — ÅKontorschef under ett af ministerierna. Huru stor lön har han? — Sex tusen franes.