Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1856, sida 2

Article Image
TIlI fRågåll om lOIIOTMOLMHUu.s at rikets embetsoch tjenstemän. Uti den mycket agiterade frägan om löneförhöjningar ät rikets embetsmän, deribland särskilt ät armöen, har zindteligen ett förslag blifvit väckt, hvars framställning vi länge förgäfves väntat, nemligen att försälja det stora antal boställen, som innehafvas af en hop löntagare, för att dermed åstadkomma en jemnare och bättre lönereglering. Det låter sig nemligen icke bestrida, att ju på detta sitt högst betydliga kapitaler skulle komma att inflyta till statsverket, hvaraf räntan säkert skulle mer än väl förslå att bereda våra embetsmän ganska rikliga löner. Derigenom att boställena komme i sjelfägande hinder, skulle de ock komma att skötas med mycket större kraft än hittills och följaktligen bereda både ägarne och landet en långt högre afkastning än nu är fallet. Det är en ins:e i Malmö Snällpost, som nu väckt detta förslag hvad armtens boställen angår. Erinras må likväl att vi utomdess äga högst betydliga sträckor boställsjord, hvaraf blott må omnämnas våra presterliga boställen, för hvilkas försäljning äfven det skälet högt talar, att presten genom deras skötande förvandlas till landthushållare och betungas med en ekonomi, som icke kan annat än verka menligt på hans egentliga, vigtiga kall. Efter dessa korta förberedande anmärkningar, återgifva vi utur Snällpostens uppsats hvad som rör vårt ämne. Ins:n föreslår: Så lång tid som möjligt förrän ett boställe blir ledigt från innehafvare eller arrendator, försäljes detsamma på öppen auktion att tillträdas vid den fardag, då innehafvaren eller arrendatorn afträder. Köpevilkoren blifva: a) att en tredjedel af köpesumman erlägges kontant vid tillträdet; b) att räntan för de återstående två tredjedelarne, beräknad till 4 27, förvandlas till spannemål efter de föregående tio årens medelmarkegång i länet, och att detta spannemålsbelopp kommer att utgöra en, hemmanet alltid åliggande ränta, hvilken årligen löses med penningar efter det löpande årets markegångspris samt erlägges halfärsvis. Och som vid den företa af dessa betalningsterminer årets markegång ännu icke är satt, sker lösen då efter det föregående årets, hvarefter vid den sednare betalningsterminen afdrag eller tillägg göres för hvad vid den första blifvit för mycket eller för litet erlagdt; c) att alla köpet åtföljande kostnader bestridas af köparen. Motiver: Köpets afslutande i god tid är fördelaktigt för både säljare och köpare. Efter afbetalning af Å:del af köpesumman, torde ingen brist på säkerhet för återstoden behöfva befaras. Räntans bestämmande i spannemål betryggar, så mycket sådant är möjligt, dess bibehållande vid lika värde, emedan den årliga lösen rättar sig efter priset på landets hufvudprodukt och hufvudsakligaste näringsmedel, hvaraf de öfrige stå i beroende. Lönernas utfallande halfårsvis undanrödjer åtminstone ena hälften af den orättvisan att låta löntagaren vänta året ut och derutöfver på medlen att under samma tid skaffa sig uppehälle, dem han rätteligen borde få i förskott för hvarje månad, så snart den vore ingången. Skulle fördelaktigare försäljning under hand än vid auktion kunna tillvägabringas, må denna utväg begagnas, dock alltid med iakttagande af ofvanstående betalningsoch räntevilkor. Motiv: Der skäl bjuda bör auktionsformalismen frånträdas, hvars orubbliga vidhållande kan lända till skada. Den kontant inbetalde tredjedelen af köpesumman inlevereras till statsverket, att användas på sätt Kongl. Maj:t och Rikets Ständer föreskrifva. Sedan 4 å af detta kapital blifvit förvandlade till spannemål, på sätt i 7:de punkten uppgifvits, utbetalar statsverket på lika sätt den årliga lösen derför. Motiv: Det bör väl icke kunna betviflas att ju statsmakterna skola kunna använda de sålunda inflytande kapitalerne till produktiva företag som lemna 4 eå, kanske vida mera, i hvilket fall öfverskottet blir statsvinst. Om för något boställe ej kan erhållas den köpesumma, detsamma anses böra lemna, må det bortarrenderas på minst 5, högst 30 år, mot det högsta, i spannemål bestämda arrende, som kan erhällas, hvilket löses på samma sätt, som om räntorna vid köp är sagdt. Fullgod borgen skall ställas för arrendevilkorens uppfyllande och boställsordningens föreskrifter om syner och ekonomiska besigtningar iakttagas. Är vanskötsel förhanden eller inträffar behof af nybyggnad, bör arrendatorn åläggas och noggrannt tillhallas, att under arrendetiden sådant afhjelpa och fullgöra, för hvilket ändamål han, mot ställd borgen, eger lyfta den ersättning, afträdaren kan blifva älagd utgifva. Tvenne år före arrendetidens utgång utbjudes bostället å nyo till försäljning. Motiver: Ogynsamma koniunkturer kunna inträffa, och för att C3 behöfva obetingadt underkasta sig deras inflytande, synes denna utväg lämpligast. Arrende-årens antal bör be nmas efter förhanden varande omständigheter; men på kortare tid än 5 år kan svårligen något fördelaktigt arrende uppgöras, och öfver 30 torde det icke böra uts as. Nu utarrenderade boställen, hvilkas arrendeafgifter ingå till regementets löningsfond, försäljas eller utarrenderas efter ofvan angifne grunder, att tillträdas vid den löpande arrendetidens utgång. Om sådan löntagare, som nu erhåller sin lön af dessa boställens afkastning, heldre vill dermed forte j;nogs ns nva länastatan vara han dertill he

15 oktober 1856, sida 2

Thumbnail