Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1856, sida 1

ken han icke vet, om den är vansinnig eller ej. Nu sår han hastigt samvetsbetänkligheter, sedan han i fyra års tid haft honom under behandling. — Ah, utbrast jag förvånad, — det är mr Sidney, — Riktigt! Hvad! Vet du äfven det, lille Job? Och nu vill han, att jag skall skrifva till honom om min mening, likasom om det vore så lätt, då man man icke sett den ifrågavarande personen. Jag begriper alldeles icke den doktorn ... att vara förryckt eller icke vara förryckt är en fråga af samma slag som den om att vara eller icke vara. Den saken är minsann icke så lätt afgjord. — Ni behöfver icke skrifva, sir. Jag skall mundtligt uträtta saken åt er. — Det är godt, lille Job, men jag måste likväl gifva ett svar. — Ni behöfver alldeles icke gifva något skriftligt Svar, sir. Låt mig uträtta saken åt er. Sir John betraktade mig med sin djupa forskande blick. — Väl, sir, sade han allvarsamt; — det är omellertid min sak. . — Det skall den också blifva, min dyrbare vän; jag skall ej gifva något råd, som kunde skada er cller ert rykte. — Jaså, du har också hemligheter för mig? Det går något långt, det må jag säga. Ilvem är för öfrigt denne mr Sidney? (Forts.)