Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1856, sida 2

Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Flera gånger har omtalats, att arresteringar skett i Paris och, i sammanhang dermed, att ctt dåft missnöje var rådande ibland den arbetande klassen till följe af de höga hyrorna och dyrheten i allmänhet. Den 1 gick i Brissel ett rykte, att en stark jäsning var rådande i Paris, att talrika arresteringar blifvit gjorda och att tillochmed så allvarsamma oordningar ägt rum på gatorna, att militären måst anlitas för deras hämmande. DL Indep. belye förklarar dessa rykten för ogrundade, dervid åberopande sig på sin korrespondent, som i en skrifvelse af d. 1 icke med ett enda ord omnämner några oroligheter, ehuru han säger, att det på grund af den dyra tiden herrskade en viss agitation ibland befolkningen i förstäderna; men att denna agitation bemälte dag syntes hafva lagt sig. Köl. Zeit. anger antalet af de på de senaste 14 dagarne arresterade till cirka 1000, och tillägger att de arresterade äro beskyllade för att tillhöra hemliga sällskaper. SPANIEN. Rörande det bref kejsar Napoleon tillskrifvit drottning Isabella och det intryck det gjort, skrifver en madriderkorrespondent i LIndep. Belge följande: I palatset har en total förändring ägt rum, hvilken, bara den fortfar, icke skall underlåta att hafva de lyckligaste följder. Kejsar Napoleon har i en 8 sidor lång egenhändig skrifvelse till drottning Isabella gifvit henne de allvarligaste råd. Efter att hafva berömt flera af det nuvarande kabinettets åtgärder, uppmanar kejsaren drottningen att icke företaga någon ny ministerförändring, att bibehålla den konstitutionella regeringsformen såsom den för Spanien mest passande, att så snart som möjligt upphäfva belägringstillståndet och sammankalla Cortes. Kejsaren framhäfver nödvändigheten af att lemna begge kamrarne fullkomlig frihet och på hvarje sätt söka undgå en återgång till kabinettet Sartorius godtyckliga och despotiska styrelse. Kejsaren vidrör derefter frågor af en mera underordnad betydelse och yttrar sig utförligt om de reformer i förvaltningen, som Spanien har af nöden. Ett ställe i brefvet angår det förderfliga inflytande, som vissa medlemmar af det andliga ståndet kunna utöfva och som det skulle vara farligt att icke tillintetgöra. Skrifvelsen andas på det hela taget sympathier för drottningen och ministrarne, synnerligast för ODonnell och Rios Rosas. Den har gjort ett djupt intryck på drottningen, som straxt efter dess genomlä