Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1856, sida 1

lätteratur. Samlade Dikter af C. Y. Ridlderstad. Första Delen. Linkopiny 1856. Pris 3 Rdr Bat. Ofvanstående verk bär ett namn, som är väl bekant inom mer än ett område för littorär verksamhet: vi känna alla hr Ridderstad såsom inflytelserik och fosterländsk publicist, historisk memoarsamlare, omtyckt romanförfattare och icke minst såsom skald, hvars sånger funnit stark genklang hos svenska allmiänheten. Herr Ridderstad har sällan låtit lyran hvila, då någonting inträssat, som anslagit hans varma poetiska sinne; enhvar torde erinra sig hans sköna sånger öfver de vid Diippel stupade Skandinaverna, hans dödsruna öfver prins Gustaf och flera andra i högre mening tillfällighetsdikter, med hvilka han i sådana och andra ögonblick instämt i nationens sorg eller glädje. Men så vidt vi veta, hafva dessa strödda alster af hans sångmö icke blifvit samlade i någon större diktcykel förrän i det verk, hvars första del nu är tillgänglig för allmänheten. Denna första del börjar med fyra större dramatiskt hållna skaldestycken Maria VFanina Gustaf II Adolf vid Litzen och Carl NÅL vid Fredrikshall. Alla fyra utmärka sig genom en ovanlig rikedom på poetiska bilder och tankar, uttryckta i ett varmt och ädelt språk: uti det andra och fjerde i ordningen af desamma förefaller denna rikedom någongång nog pompös, måhända till följd af dessa styckens karakter af sceniska monologer, ty dei en med glödande känsla och öfverflödande fantasi begåfvad skald skall framställa sin: hjelteidealer talande och lägga ord, dem vär diga, på deras läppar, der blir ett sådant för hållande oundvikligt, om han ej tillika är besittning af ett i sjelfva inspirationens ögon blick sig yttrande sinne för ett rätt afpassad lagom. Men herr Ridderstad har sannolik aldrig brytt sig om att lägga handen på sir skaldeådra och undersöka dess pulsslag, fö att afpassa den rätta tiden, då han med iakt tagande af detder lagom kunde utgjuta sin: känslor; han har sjungit fritt ur sitt inre, fat tat den flyende inspirationen i lockarne och låtit sina tankar och känslor utveckla sig all sin yppighet och urskogsnatur, utan rin gaste afsigt att tukta? och ansa dem mec trädgårdsmästaresaxen. Deruti har herr Rid