Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1856, sida 1

.. med säker hand. Om du ej finner botten, skall jag sielf komma. Jag tänkte under vägen på dessa ord af den berömde läkaren, som utan tvifvel anade hvad som fattades den sjuke. — Ja, sade jag till mig sjelf, — jag skall kasta ut sänklodet; jag skall intränga i hvarje vinkel af hans hierta, och jag skall finna botten. Sir John har denna gång blott en misstanke, men jag har visshet. Låt vara, att denna misstanke är tillräcklig för honom, som är så van att läsa i menskliga hjertan, och att han snart skulle komma till visshet; men jag eger nyckeln till den sjukes innersta och skall veta att begagna den för mitt ändamål. Men innan jag berör det sjuka stället med min sond eller griper till knifven, måste jag framför allt vinna hans förtroende; utan detta lyckas det ej, och han halkar som en ål ur mina händer. . Om detta lyckas mig, och han inser, attjag handlar med värme och ifver, samt besvarar mig med förtroende, då är det tid att bryta hans minnens insegel, då bör jag använda försigtighet, mildhet och skonsamhet, men ärven eftertryck och allvar. Men hjelper ej detta, och finner jag i honom, hvad jag ej önskar finna: en förhärdad syndare, som handlar med kall öfverläggning, då vill jag med våld lossa pansaret från hans bröst, då är det ej min skuld, om jag blir hans plägoande i stället för hugsvalare, Mod, Perey! mod, Ellinor! mod, gamle Graham! nu är jag er sakförare, och det är Gud sjelf, som sänder mig. Nu slår timmen både för er och mig. (Tarta NY