Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1856, sida 2

öga utsäs, i framtiden skola bära välsignelserika frukter, om man blott med tålamod och utan misströstan fortgår på den öppnande banan, samt slutade med soljande ord: Är ej detta början till en djupt ingripande förändring, till nya framsteg i regeringarnes och folkens förhällanden? Ja, mina herrar, kommande dagar skola skåda den rörande och hänförande taflan af allmänna, på bestämda tider hållna församlingar, i hvilka hvarje nation skall infinna sig genom ombud, valde bland dess yppersta män, och redogöra för hvad den åstadkommit och äfven hvad den försummat för sin egen fullkomning och det stora flertalets lycka. O, huru fruktgifvande blifva ej dessa strider mellan folken, huru välsignelserik denna täflan mellan nationaliteterna, huru sköna segrarnes kransar! J. mina herrar, som hitkommit från Europas olika länder, för att första gången aflägga denna räkenskap, J alla, som samlats på Belgiens fria och fredliga jord till att bereda framtidens skörd, J fredliga arbetare, hängifna hjertan, den heliga sakens gamle och unge kämpar, varen välkomne bland oss, och välsignadt vare ert arbete! Vi förbigå de formaliteter, som nu följde, medelst hvilka kongressen organiserade sig, valde bestyrelse, indelade sig i sektioner o. 8. v. samt öfvergå till en sammanträngd framställning af de redogörelser, som de olika ländernas representanter hvar efter annan aflade om hvad som i deras respektiva hemland gjorts för de arbetande klassernas bästa. Man följde bärvid den alfabetiska ordningen, så att representanten för England (Angleterre) blef den förste, som uppträdde. Diskussionen eller, rättare, föredragen höllos på franska. Herr Ward. Jag vill inskränka mig till de vigtigaste punkter, som fäst vår uppmärksamhet, och i hvilka vi kommit till praktiska resultater. Välgörenheten kan utöfvas på två sätt; antingen lindrar man det elände, som redan förefinnes, eller man förekommer det. Vi Engelsmän hafva tänkt det vara lättare och mindre dyrt att förekomma eländet. Vi hafva funnit, att detta vanligtvis aflas af kroppsligt förderf, af sjukdomar och farsoter; en tvinande befolkning försjunker snart i en pauperism, som i sin ordning alstrar laster och brott. Derför hafva vi sökt förekomma de sjukdomar, som uppsti genom orenligheters hopande i städerna; och utgående från grundsatsen: att förekomma är bättre än att läka. hafva vi uppnått resultater, som alla låta hänföra sig till denna andra grundsats: cirkulation och rörlighet i stället för stagnation och stillastående lDet hufvudsakliga medel, genom hvilket helsotillI ståndet i våra städer förbättras, består i ett system af småkanaler eller rörledningar, som förena städerna med landsbygden och äro af fyra slag: det första är ämnadt att föra rent och friskt vatten till staden, det andra att fördela, det tredje att bortföra alla orenligheter ur staden och det fjerde att medelst den bortförda orenligheten befordra åkrarnes j bördighet. I Herr Ward ingick härefter i ganska intressanta detaljer rörande redan vunna resultater. Hundra engelska städer äro i besittning af rörledningssystemets fördelar eller på väg att tillegna sig dem. Kostnaderna för erhållande af det förträffligaste vatten och för en fulländad renhållning uppgå blott till hälften af de summor, som anskaffandet af ofta dåligt vatten och ett olämpligt latrinväsende förut kräfde. Beräkningarne visa, att vattenfördelningen och renhållningen efter det nya systemet i medeltal kosta hvarje hus blott 8 a 9 skilling svenskt riksmynt i veckan, att dödligheten, der detta system antagits, minskats med 50 procent och jordens bördighet fyrdubblats. Ett annat medel att förbättra helsotillståndet, fortfor herr Ward, är att flytta och förbättra gamla hus och bygga nya modellhus. TI ett qvarter med 1500 vanliga hus och en befolkning af 30,000 menniskor, der fordom 500 fall af typhus förekommit, räknar man nu under lika lång tid endast 10. Detta resultat är så fördelaktigt, att sjelfva spekulationen bemägtigat sig detsamma. Talaren ingick derefter på de svårigheter, som ännu möta vid införandet af ett fullständigt luftvexlingsoch varmluft-system i städerna; han hoppades emellertid, att det försök, gom snart komme att göras i staden Regby med detta system, skall visa lika goda resultater, som vattenledningsoch renhållningssystemet visat på samma ställe och annorstädes. Han meddelade derefter åtskilliga skriftliga rapporter, bland andra om röken i städerna, om de meteorologiska förhållandena under den sednaste kolerafarsoten i London, om flodvattnets inflytande på antalet af sjukdomsfall vid denna epidemi, om luftvexlingen i parlamentets sessionsrum o. 8. V. Derefter uppsteg Frankrikes representant Herr VVOIO-SKkKJi. Jag vill blott hålla mig till det första faktum, som faller mig i minnet, nämligen hvad som i Frankrike gjorts i den vigtigaste fråga af alla: lifsmedelfrågan. I ett ögonblick, då himmelen genom upprepade påminnelser visat oss nödvändigheten att allvarligt öfverväga denna fråga, kan ingenting vara intressantare, än att erinra om de åtgärder, som i Frankrike träffats, för att åtminstone till en del afvända den hotande hungerspesten. . . Först och främst har Frankrike insett, att det bästa och kraftigaste medel af alla är friheten — handelsfrihet, införselfrihet för alla slags näringsmedel; och genom denna grundsats har det lyckats vårt land att uthärda flera svåra år utan betydliga lidanden. Häftiga anfall giordes visserligen mot detta system; man påstod, att det franska åkerbruket skulle förstöras genom den fria införseln af boskap; men vi importerade 60 millioner slagtkreatur, utan att vår nraduktion och landtbruk deraf lidit ringa