Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1856, sida 2

nas förening. Det är en allmänt känd sak, att Osterrike och Porten icke önska denna förening. Lord Redeliffe skall nu hafva lofvat sultanen att motarbeta den, om Porten vill förhindra genomskärningen af näset vid Suez och tillåta Engelsmännen anlägga en jernväg genom Eufratdalen till persiska viken. Äfven i en korrespondens från Bukarest af d. 30 Augusti till IIndep. belge försäkras, att lord Redeliffe är mycket intagen emot furstendömenas förening, utan att dock korresp. tillfogar något om näset vid Suez eller jernvägen i Eufratdalen. Från flera håll har berättats, att engelska ministeren är emot föreningen af fruktan att den skulle försvaga Turkiet, genom att göra furstendömena allt för oafhängiga af detsamma. Hvad Rysslands ställning till denna fråga beträffar så har man för ett par veckor sedan hört, att denna makt, som till en början liksom England var för föreningen, nu äfven ändrat åsigter. Dess medlem i ofvannämnde kommission skall hafva förestält sin regering de olägenheter, som kunde härflyta af föreningen. Äfven Frankrike, om hvilket man hittills trott att det skulle förfäkta föreningen, skall nu, såsom det tros, till följe af Englands inverkan, i Konstantinopel uttalat sig emot densamma. Således äro nu alla 5 makterna, Turkiet, Ryssland, Österrike, England och Frankrike deremot. Enligt de senaste underrättelserna från furstendömena gjorde Österrikarne alls ingen min af att utrymma landet. I Jassy har d. 3 dennes förefallit ett blodigt slagsmål emellan österrikiska och moldauiska soldater. Enligt en telegrafdepesch från Konstantinopel af den 5 har Frankrike gjort anspråk på ordförandeskapet i reorganisations-komitöer. Engelska amiralen Stewart, som kommenderade den ur Svarta Hafvet återvända eskadern, har begifvit sig hem till England. Han har af sultanen fått en hederssabel och Midjidji-orden. Det var genom hans raskhet och besinning, som Ryssarnes planer på Ormön tillintetgjordes. Ryssarne befästa Bugs stränder utanför Nikolajew. Man torde erinra sig en notis, enl. hvilken ryska gesandten i Konstantinopel begärt fri passage genom Dardanellerna för 10 ryska krigsskepp. I början visste man icke om det var fråga om fartyg, som från Svarta Hafvet skulle afgå till Östersjön, eller omvändt. Det senare är rätta förhållandet. Det är nemligen de lättare örlogsfartyg, hvilka fredstrakten tillstädjer Ryssland att hålla i Svarta Hafvet för kusternas bevakning. De skola eskorteras af 2:ne ångfregatter, som sedermera skola begagna 2 segelfregatter och ett kasseradt linieskepp, som befinna sig i Nikolajew och som skola föras till Östersjön innan is hindrar seglatsen der.