Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1856, sida 2

Ryktet, som likväl alltid öfverdrifver, har påstått, att stölden skall utgöra icke mindre än 15 millioner. Direktionen har imellertid, till den kraft och verkan det hafva kan, i bladen infört den förklaring, att vid anställd noggrann undersökning intet deficit upptäckts i kassan eller i räkningarne med banken och att stölden inskränker sig till undansnillningen af 5,747 aktier (nära sex millioner). Direktionen tillfogar, att tjufvarne gått till väga med sådan list och snedighet, att man ännu icke begriper huru det varit möjligt. I trots af denna förklaring tros det stulna vara mycket mera, än direktionen vill medgifva. Ett dekret i Monitören prolongerar till slui tet af 1857 de af regeringen till underlättandet af importen utaf lifsmedel vidtagna åtgärder, SARDINIEN. Den till förmån för deltagarne i den republikanska uppresningen i Genua 1849 utfärdade amnesti, från hvilken sjeliva hufvudmännen (8) blifvit undantagna, har nu äfven utsträckts till dessa. ENGLAND. Engelska pressen uttalar en nära nog enhällig förkastelsedom öfver royalisternas upprorsförsök i Neufchatel. SPANIEN. I en korrespondens från Madrid berättas, att fienderna till det konstitutionella statsskicket i palatset bilda en slags teokratisk klubb, som ledes af en f. d. fransiscanermunk, Sanz, som för 3 år sedan genom den beryktade syster Patrocinias inflytande utnämndes till drottningens biktfader, ehuru han under inbördeskriget kampat i carlisternas leder. Genom denna munk, skall syster Patrocinia beherrska drottningens gemål. i AMERIKA. I Newyork har ett stort möte ägt rum till förmån för abolitionisterna i Kansas. Guvernör Reeder uppträdde med det förslaget, att samla och sända minst 3000 fria nybyggare till Kansas, för att fördrifva de från Missouri inträngande slafhållarne. Hans hufvudargument var det osedliga i slafveriet, ga kristnas pligt att förhindra dess utbredande. Men jemte detta sedligt-religiösa element spelar ännu ett annat argument en hufvudrol i Reeders tal, nemligen det, att i slafveriets vidare utbredande ligger en fara för det fria arbetet! Såsom man sett af telegrafdepescherna hafva slafhållarne segrat i kongressen, i det representanternas hus låtit falla förbehållet, som skulle förhindra användandet af unionens trupper emot abolitionisterna. Frågan är dock, om regeringen vågar begagna sig af sin seger. Gör den det, torde inbördeskriget, som redan rasar i Kansas, snart få en vida större utsträckning. Amerikanska konsuln i Nicaragua har mördats af anhängarne utaf Walkers medtäflare Rivas. Detta mord torde blifva en förevändning för Förenta Staterna till en inbladning i Centralamerikas angelägenheter. Importtarislen i Montevideo har blifvit icke obetydligt mildrad. Dagens ångbåtspost. Pariserkongressen sammanträder snart åter för att slita de tvister, som uppstått vid pariserfördragets utförande. Måhända kommer den äfven att sysselsätta sig med andra frågor. Så t. ex. påstås det att Montenegros förhållande till Turkiet af kongressen skall tagas i betraktande. Turkarnes expedition emot detta land berättas vara uppskjuten på ryska sändebudet Buteniesss föreställningar. — Misshälligheterna emellan Frankrike och England synas åter försvinna. I frågan om Donaufurstendömena har Frankrike gått öfver på Englands sida och uttalat sig emot deras förening. Spanska frågan erbjuder ej mera samma svårigheter som hittills, enär det konstitutionella partiet inom spanska kabinettet lär hafva segrat, såsom en följd hvaraf man emellan den 20 och 25 väntar publicerandet af den nya författningen. — Ett handelsfördrag skall vara i fråga emellan England och Frankrike. — Enligt Times är att förvänta en förlikning emellan Preussen och Schweiz rörande Neufchatel. Ett hufvudvilkor derför är, att de royalistiska fångarne erhålla tillgift. — Stridigheterna emellae franska amiralen Bouet-Willaumez och grekiska regeringen skola hafva bilagts derigenom, att den senare skriftligen bedt den förre om ursäkt. öresunas-Postens Memoirer öfver den förflutna veckan. Den 8 September. Medan alla ryssars sjelfherrskare gör sitt högtidhvaraf följer, att det är alla goda och sedli