Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 september 1856, sida 2

gare i palatset) att döda den unge mannen. En afton ungefär i midten af Augusti, när armeniern återvände från sina göromål till Bechiktasch, blef han 2 steg från sin boning anfallen af en sin officiella drägt iklädd Battidji, som stötte en dolk i hans venstra sida. Den -olycklige ägde nog styrka att draga vapnet ur såret och gaf den i brottningen med honom kullfallne lönnmördaren flera stötar med detsamma. Men dolken träffade miste emellan benen på mördaren och föll till marken med sådan styrka, att vapnets spets kröktes. Den unge armeniern blef hemburen och dog 4 dagar derefter. Under hans sjukdom inträffade det oerhörda, att favoriten skickade flera bud för att höra efter huru det stod till med honom och visade sig mycket angelägen att få mördarens signalement. Men mörkret hade hindrat armeniern att urskilja hans drag. voffrets syster har öfverlemnat franska, engelska och ryska ambassadörerna en klagoskrift. Desse diplomater hafva öfverenskommit att af Fuad Pascha begära officiösa förklaringar öfver ett dylikt attentat, föröfvadt på en kristen af en seraljens embetsman i dess officiella drägt. Men det är icke allt. En ung Grek, hvars förbindelse med en af seraljens damer likaledes upptäckts, fick för några dagar sedan ett pistolskott midt i bröstet, och tolf andra individer, misstänkta för att ba visat sig alltför känsliga för dessa damers inviter, våga icke egna sig åt sina affärers skötsel, ja icke ens lemna sina boningar, af fruktan att drabbas af samma öde som den ofvannämnde armeniern. Man förmodar, att sultanen är okunnig om hvad som passerar. Men hvad skall man säga om ett land, der, på order af en embetsman, folk mördas på öppen gata, emedan det behagat unga quinnor, som icke hafva män, att kasta sina blickar på dem och genom alla medel i deras förmåga förleda dem? Antingen skall detta brott straffas eller skall det icke straffas? I första fallet kommer turkiska quinnornas lättfärdighet ej mera att känna några gränser. Uti det andra, hvad blir det af tanzimatet, hatti-scheriffen i Februari och alla dess konsequenser? Det tillhör Europas statsmän att lösa detta problem. GREKLAND. I Athen har tilldragit sig en händelse, som sannolikt framkallar nya förvecklingar emellan Grekland och Frankrike. I Pireus har hela tiden fransk-engelska ockupationen varat, fungerat en af förre krigsministern Kalergis tillsatt kommendant, Melingos, som lyckats förvärfva sig franska amiralen Bouet-Willaumez synnerliga förtroende och ynnest. Just derföre var måhända mannen mindre väl tåld af höga vederbörande. Nog af, man uppsökte en anledning till klagomål öfver honom och afsatte honom från hans befattning, hvartill i stället förordnades en ryttmästare Anghelopoulos, hvilken, liksom Melingos, var riddare af hederslegionsorden. Den franske amiralen fann imellertid anledningen till Melingos entledigande så suttig, att han endast ansåg den för en intrig, den der spelats för att aflägsna en med hans förtroende hedrad person. I sin förbittring häröfver utnämnde amiralen en fransk officer till platskommendant i Pireus och befallte att man der icke får lyda någon grekisk auktoritet. Då engelska sändebudet handlar i öfverensstämmelse med sin franska kollega och har befallt befälhafvaren för den afdelning Engelsmän, som ligger i Pireus, att icke erkänna någon grekisk auktoritet, utan i alla delar lyda franska amiralen, har den af grekiska regeringen tillsatte nye kommendanten i Pireus blifvit en aldeles öfverflödig person. Amiral BouetWillaumez skall i första hettan tillochmed yttrat, om det ej vore för det band (hederslegionens), som Anghelopoulos bär, skulle han låta 2:ne gendarmer leda ut honom ur Pireus. Baierska och preussiska ministrarne hafva imellertid tagit parti för grekiska regeringen och till sina hof adresserat en protest emot hvad som skett. En afskrift af detta dokument sändes af grekiska utrikesministern Ran galte till franska sändebudet tillika med en i mycket energiska ordalag aslattad skrifvelse. Franska ministern skulle icke hafva svarat någonting härpå, men en fransk ångare genast hafva afgått från Pireus till Marseille med depescher från franska och en( malla aändahudan gamt amiral PRanat H I i