Article Image
affärer, hofsqvaller och all dylik ömklighet. blifva föremål för våra sändebuds uppmärksamhet; skola alla slags hemliga Äsfamiljfördrag blifva för framtiden omöjliga — så måste hemlighetsmakeriet upphöra och regeringen öppet inför nationens och hela samtidens ögon framlägga sina handlingar. Hafva dessa varit sådana de bordt vara, d. ä upprätthållande nationens värdighet och välfärd, så behöfva de icke sky dagsljuset. Visar derföre en regering ljus-skygghet i detta afseende, så är det all anledning att misstänka, det handlingarne ej tåla vid oslentlighet. Är denna misstanke ogrundad, så har den styrelse, som utsätter sig för densamma, sig sjelf att skylla, då den lemnat nationen utan all ledning för bedömmande af de politiska handlingarne och händelserna. Det är nemligen fåfängt att inbilla sig, det en bildad nation numera låter afhålla sig från att bedömma styrelsens utländska politik, insveptes denna ock i den tätaste slöja. Hvarhelst tryckfrihet finnes, finnes granskning och bedömmande, och det öfver alla föremål, som höra till menskligt vetande. Isar man dertill, såsom vi Svenskar, nyligen erhållit en så märklig erfarenhet af den utländska politikens länkande tvertemot våra intressen och sympathier, så låta vi sannerligen icke, vare sig af hemlighetsmakeri eller maktspråk, afhålla oss från att för framtiden taga samma politik i betraktande, sökande bedömma den så godt vi förstå. Det är i så fall ganska lätt för en regering att gifva åtminstone någon ledning åt det allmänna omdömet, äfven om en hop detaljer icke kunna för ögonblicket yppas. Vår kongl. svenska regering har hittills omsorgsfullt undvikit att lemna någon den minsta upplysning, som kunnat innebära en sådan ledning; den tyckes framför allt hafva velat visa, att förhållandena till utlandet — förhållanden, på hvilka ytterst bero krig eller fred — icke angå nationen, utan äro regeringens ensak, och icke en gång regeringens, icke ens de ackrediterade sändebudens, utan honungens och dess enskilte rådgifvares ensak. Hvilkens är felet, om, under sådana omständigheter, vår regerings politik blifvit utsatt äfven för obehöriga misstankar? Fåfängt må man sedermera komma och försöka spela martyr, derföre att man så länge låtit sådana misstankar fritt utbreda sig; man förvärfvar alls intet martyrskap dermed att man onödigtvis, blott för att göra sig rätt vigtig, antager en hemlighetsfullhet, hvilken måste föda misstroende, med sådana antecedentia, ett misstroende, hvilket, ehuru det genom upplysningar på enskilt väg blifvit något skingradt, dock skall uti icke obetydlig mån fortfara ända till dess Regeringen finner sig föranlåten, att för landets representanter framlägga alla de upplysningar, som kunna lända till sakernas visande i deras rätta ljus. Sävida som vår konstitutionalitet skall anses äga någon verklighet, måste representanterne äga rätt att fordra sådana upplysningar och det vore derföre bättre att regeringen sjelfmant framlade dem. Den nye Chefen för Utrikes-Departementet får tillfälle att härmed öppna en ny bana för behandlingen af de utländska angelägenheterna, hvarmed följer införandet i utrikespolitiken af redlighet, ädelhet och fosterländskhet. Detta tillfälle må han icke lemna obegagnadt; må han visa att han i detta afseende är framför allt landets minister och svensk, men icke en hofvets eller familje-politikens tjenare! Det tillhör den snart sammanträdande representationen, att gifva dessa önskningar och fordringar vederbörligt gehör, med den makt, hvilken representationen i detta fall äger, om ej de facto, dock de jure. Det blir måhända riksdagens enda politiska fråga, men den är också af så stor vigt, att den väl kan anses uppväga många andra. R——nnn

11 september 1856, sida 2

Thumbnail