nas den I Juli 1857. — Utdelningen för aret bestämdes till 30 rdr bko per aktie: resten af årets behållning, 18,000 rdr bko, lades till reservfonden. — Nyköpings mekaniska verkstad har åter I trädt i full verksamhet, såsom man finner af följande berättelse i Posttidningen: Sedan tillverkningen vid Nyköpings bruk at jernplåt, så väl gröfre som finare, samt öfriga valsverkseffekter af jern och messing fortgått, i temligen stor skala, under snart ett årg tid och, efter hvad allmänt förljudes, lemnat produkter af utmärkt beskaffenhet, lärer fabriksindustrien nu äfven der kunna få fyldt ett annat länge kändt behof, ithy att den dervarande mekaniska verkstaden, med tillhörande gjuteri och plåtslagareverkstad, blifvit åter öppnad till allmänhetens betjenande och mottager beställningar af jernsartyg, ångbåtar, ångmachiner, pannor m. m. dylikt, som en sådan fabrikation tillhörer. Chefskapet sör denna afdelning af Nyköpingsverken är öfvertaget af hr Thor von Gegerfelt, som utbildat sin skicklighet i mekaniska yrken under mångårigt arbete dels vid Motala och dels vid flera af utlandets större faktorier. Posttidn. tillägger: Då kändt är, att den svenska jernplåten, ej mindre än våra öfriga jerneffekter, utmärker sig i godhet och hållbarhet framför de flesta utländska, liksom fäderneslandets machintillverkning allt hittills intagit ett högt aktadt rum, i hvilket afseende under sednare åren endast varit att beklaga, det våra faktorier på långt när icke medhunnit de många beställningarne; så kan man ej annat än lyckönska industrien till detta återöppnande af en bland landets betydligare verkstäder. — I Öresundsposten skrifves från Karlskrona, d. 27 Aug.: Vår stad har nyligen samtidigt blifvit besökt af tvenne notabla personligheter: Ryske Amiral Glasenap och vår yngste svenske Historiker, C. V. Bergman, utgifvare af de Schinkelska Minnena, hvilka förorsakat så stor oro i alla partiers läger. Båda hafva de besett härvarande Marin-etablissement, den förre noggrannt i ryskt intresse, den senare jiyktigt, men i svenskt. Ett strängt förbud är att låta utlänningar besöka härvarande kronovarf, men Glasenap lärer hafva haft hög tillåtelse att få inträde. Huruvida han äfven haft tillåtelse att medföra en Ingeniör-officer, för att noggrannt afteckna allt, och huruvida de svenske Officerarne blifvit anmodade att dervid biträda, eller om de gjort det af egen drift, är mig obekant. Mycket firad har han här varit, och en större festmåltid var för honom föranstaltad på vårt bästa örlogsskepp, skruf-ångfartyget Carl Johan. Hade vederbörande vetat, att 1812 års politikus varit i staden, hade han säkert blifvit till festen inbjuden. Att bemöta äfven en Ryss gästvänligt är i full öfverensstämmelse med svenska nationalkarakteren, men angående de der ritningarne, deri tycker jag både att den ryska oförskämdheten och den svenska courtoisen gått allt för långt. Han reste ju sin väg med vårt Karlskrona på fickan, den stygge karlen! Jag kan ej förlika mig med det der. Ej heller kan jag dölja min harm deröfver. Kanske veta de på varfvet, som hjelpte honom, till hvad nytta ritningarne kunna vara för oss i framtiden. Jag inser det icke. En annan historia, också å la Russie, omtalas, nemligen att man hos en handlande härstädes gjort beslag på flera lass varfsgods, hvilka han lärer tillhandlat sig af varfstjufvar. I det fallet är vårt Karlskrona redan ryssifieradt, att man ej det ringaste respecterar national-egendom: den anses såsom spolia opima för hvar och en, som kan på fint vis bemägtiga sig något deraf. Biskop Thomander håller för det närvarande till här i Blekinge, med anställande af kyrkovisitationer. Jag öfvervar en sådan sistl. Söndag i Augerum. Då man såg den reputerlige kyrkofadren uppträda i församlingen, tänkte man sig tillbaka till det Apostoliska tidehvarfvet. Hans inledningstal var af gripande effect. Det af Öresundspostens brefskrifvare omtalade besöket af hr Glasenap har sträckt sig, såsom bekant, till flera trakter af Sverge. Hvarhelst vi äga en militärstation eller ett skeppsvarf har H. Exe. behagat taga allting i noggrannt betraktande. Att han varit så uppmärksam och uppgjort ritningar öfver hvad han sett, hafva vi först nu erfarit. Aftonbladet upplyser utom dess, att Tit. Glasenap med sin resa till Norge åsyftat att genom bestickning komma åt sådana uppfinningar, hvilka ännu veterligen utgöra en de förenade rikenas krigsmakt ensamt tillhörig hemlighet, och som icke utan förräderi kunna