Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 september 1856, sida 2

Med anledning at hHvad vi Salunda hatt aran aumrora, få vi härmedelst yrka att ifrågavarande besvär mätte till alla delar ogillas. Landskrona den 11 Augusti 1856. Joh. Hellberg, J. Tranchell. Viktor Cronhamn, J. Malmsten, M. E. Areschoug. S. Ohrman. J. Sjölin, II. Ekelund, J. Pettersson, J. P. Thorn, I.. E. Ohrman, Anton Grähs, A. Anderberg. Sedan, såsom bekant, Kon. Befhde ogillat besvären, fullföljdes de till regeringen, uti följande skrifvelse: Öfver Kon. Befhdes i Malmöhus län bifogade utslag af den 12 innevarande Augusti rörande val af härvarande borgerskaps ombud vid den stundande riksdagen, få vi härmedelst allerunderd. anföra besvär på nedanstående grunder: Vi hafva klandrat valet derföre, att, efter vårt förmenande, borgerskapet eå på sätt magistratens öfver valet hållna protokoll utvisar, blifvit genom särskild budskickning till valförrättningen kalladt. Vi ha bifogat flere personers, under edlig förpligtelse afgifne intyg om att de ej blifvit kallade, men icke destomindre har landshöfdinge-embetet härpå ej sästat nägot afseende, förmenande att grundlagen ej föreskrifver denna särskilda budskickning. — Grundlagen säger dock att dessa val skola på öfligt sätt företagas och magistraten har sjelf i sin till Kon. Befhde öfver våra besvär afgifna förklaring, förklarat denna budskickning vara gammal praxis, d. v. s. öflig här i staden. K. Befhdes utslag stödde sig hufvudsakligen deruppå, att vi ej styrkt den af oss gjorda anmärkning att vallängden icke öfverensstämmer med det för staden saststställda valreglemente. Vi bifoga nu allerunderd. stadens valreglemente (bil. litt. A.), hvaraf synes (SS I 2) att 500 skillingar hvarje år böra på borgerskapet uttaxeras, som ock intyg öfver att detta valreglemente icke vunnit E. M:ts höga stadfästelse. Enligt bilagan litt. B. synes äfven som vore dessa 500 skillingar verkligen på borgerskapet uttaxerade, men bland de der såsom röstberättigade borgare upptagne finnes en handlande O. Ludin, som ej aflagt borgarced och således ej kan som borgare anses (bil. litt. C.). Vidare finnes upptagne handlanden L. P. Olsson, skräddaren Thorn d. y. och bagaren Brinck, hvilka vid vallängdens upprättande lågo under cession, och ännu ej styrkt sig hafva förnöjt sine borgenärer (bilagan litt. D., 1, 2, 3). — 500 skillingar äro således icke på det röstberättigade borgerskapet uttaxerade och vallängden för riksdagsmannavalet (bil. litt E.) upptager ej heller mera än 461 röster. Här blir således ett deficit af ej mindre än 39 skillingar, hvilka bordt på det röstberättigade borgerskapet fördelas. Härtill kommer, att i taxeringslängden för innevarande år 1856, hvilken, enligt 3:dje af ofvannämnde valreglemente (bil. litt. A.) bordt vara upprättad vid slutet af sistlidet år, finnas såsom borgare upptagne skomakaren Lindström, muraren Harrström, tunnbindaren Åberg och tunnbindaren Rehnström, hvilka, enligt bilagde intyg (bil. litt F.), aflade trooch huldhetssamt borgareed, dels d. ?1, dels d. 28 sistl. Juli. Dessa voro. säledes i taxeringslängden upptagne öfver ett halft år innan de voro borgare och då ännu sådane icke borgare med bestämd rösträtt i texeringslängden qvarstå, så som vi ofvanföre underd. bevisat, så synes det oss, som vore hela längden att anse såsom om den aldrig funnits till och kan således ej tjena till grund för någon omröstning, vare sig för ett eller annat ändamål. — Underd. bifoga vi magistratens egetintyg (bil. litt. G.), om att den reglering af skillingstalet, som af stadens borgerskap antogs den 29 Januari 1839 och som sedan dess legat till grund för hvarje valförrättning, icke vunnit Eders Maj:ts höga stadfästelse och följaktligen ej äger den bindande kraft, som riksdags-ordningens 1s4 S3 mom. tydligen föreskrifver. På grund af hvad vi här ofvan haft nåden anföra, anhålla vi allerunderd. om upphäfvande af Kon. Befhdes öfverklagade utslag, att det den 26 Juli härstädes afhållne val af borgerskapets ombud vid den stundande riksdagen må förklaras ogiltigt, och att dag må bestämmas för det nya valets företagande, enligt riksdagsordningens föreskrifter. Och våga vi så mycket snarare hoppas bifall till denna vår underd. framställan, som Landskrona borgerskap, enligt hvad vi ofvanföre med officiella dokumenter ådagalagdt, icke sedan beslutet af den 26 Juni 1839 fattades, vid något riksmöte varit af lagligen valdt ombud representeradt. Landskrona den 19 Augusti 1856. Med djupaste vördnad etc. Jac. T. Böös. A. Olsson. Joh. Ch. Hellberg. J. Albrechtsson. J. W. Boldt. J. G. Böckman. A. F. Tulldahl. A. L. Aulin. Härpå afgafs åter af motpartiet följande förklaring: Sedan de besvär öfver det den 26 sistlidne månad härstädes förrättade riksdagsmannaval, hvilka af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i detta län blifvit till alla delar underkände, numera blifvit hos Eders Kongl. Maj:t i underd. fullföljde, och ehuru desamma äro af den beskaffenhet att närmare belysning deraf icke egentligen torde vara af behofvet påkallad, vilja undertecknade röstegande af denna stads borgerskap, så mycket mindre uraktlåta att i underd. bemöta hvad besväranderne anfört, som vi derigenom vinna ett ytterligare tillfälle att ådagalägga vårt ogillande af detta försök att rubba giltigheten af ett val, hvilket tillkommit i fullkomligen laga erdning och utan sken af otillbörlighet i öfrigt. Ehuru den budskickning, hvilken besväranderne anse som en så vigtig betingelse för valets giltighet, i saknad af all föreskrift derom i grundlagen, saklöst torde ha kunnat uraktlåtas, har dock, enligt hvad stadsbetjeningens, till Eders Kongl. Maj:ts Befhde ingifna bevis styrker, dylik budskickning vid ifrågavarande val blifvit fullgjord på öfligt sätt. Då budskickningen städse eger rum dagen före och på morgonen af valdagen, kan den rimligtvis icke sträcka sig längre, och har aldrig blifvit på annat sätt utförd, än att valmännen erinras om valet, i händelse de anträfsas, i annat fall anmodas valmännens husfolk att tallgöra detta. De intyg besväranderne ingifvit derom, att vissa valmän icke blifvit personligen kallade, hafva derföre icke ringaste inflytande på denna fråga. Vidare förmena besväranderne att vallängden icke är öfverensstämmande med det för staden fastställda valreglemente. Något annat valreglemente finnes veterligt icke för denna stad gällande, än det som är gemensamt för öfriga valkretsar i landet, nemligen de föreskrifter grundlagarne med afseende å riksdagsmannaval innehålla. Sedan urminnes tider har härstädes röstberäkning vid alla borgerliga val