Maå cenna Slda at saken; hvarföre Jag vIidrört hela denna historia. är egentligen blott för att påpeka ett nytt och alldeles slående bevis på konkurrensens märkvärdiga makt i allmänhet. Ophelia? nedsatte, som sagdt är, sina priser till hälften, Helsingborg nödgades alltså äfven gå för denna spottstyfver och ansåg sig måhända ett ögonblick sjelf i sitt jernskrofs innersta för förloradt: men hvad händer! Inom första veckan befanns redan trafiken, på grund af denna prisnedsättning, uppdrifven till säkert mer än det Juradaubbla af hvad den någonsin hittills varit i Sundet! Ophelia har på hvarenda tur mer än dubbelt så många passagerare som eljest (alltså ändå åtminstone fullt samma intägt som förut), och — Helsingborg har precist lika mycket. Af hela denna kollision tyckas bolagen sålunda au bout de compte icke hafva annat att ångra, än de onödigtvis uppstämda klagovisorna: publiken gör nu resan från Helsingborg till den danska hufvudstaden för 1: 16 sv. riksmynt i stället för 2: 32, och Köpenhamn räknar från Helsingborg, Malmö och Helsingör dagligen t. ex. ett par hundra gäster i stället för hittills blott en 50 i medeltal; häromdagen hitkommo ensamt från Helsingborg mellan 2 och 300 resande pr Helsingborg. Det kan man dock kalla ett resultat. — Landshöfdingen i Stora Kopparbergs län, grefve Cronhjelm, har i dessa dagar ankommit till hufvudstaden. — Man läser i danska tidningen Dannevirke, som utgifves i Haderslev: Hr subrektor Krarup-Hansen, polyteknisk kandidat och lärare i fysik och matematik vid stadens skola, har under sommaren upptäckt en, så vidt vi känna, ny användning af skrufven till att föra kroppar upp i luften. Hittills har man användt skrutven till att drifva skepp fram i vattnet, men det märkvärdiga är, att den äfven kan användas som lyftkraft. Efter en lång följd af försök med en fast axel har hr Krarup-Hansen kommit så långt, att han kan låta ett litet redskap fritt skrufva sig flera alnar upp i luften i hvilken riktning som helst. Det förljudes, att han ämnar taga patent på sin upptäckt. — I norska Morgenbladet meddelas följande litterära notis: . Ett anmärkningsvärdt arbete har i dessa dagar utkommit i Stockholm, nemligen Die Urreligion oder das entdeckte Uralfabet af J. L. Studach (apostolisk vikarie), första häftet, innehållande företalet eller nyckel till germaniska runorna och siffernamnen, åtföljd af litografierade, mytologiska figurer af grundtalen. Författaren säger sjelf verket vara slutstenen af en 25-årig ansträngd granskning på de förkristna folkslagens religiösa områden. Skriften vittnar om mycken lärdom och vidsträckt beläsenhet, icke allenast i den forngermaniska och den fornindiska litteraturen, utan äfven i judiska och arabiska arbeten, som under flera generationer varit så godt som okända till och med för den lärda verlden. — I Tid:n Upsala läses: Vid nu upprättad bouppteckning efter aflidne baron P. A. Tamm på Österby bruk skulle hans efterlemnade förmögenhet, uppskattad enligt nu varande priser, uppgå till 9 millioner rdr rgs. Detta oaktadt har denne mecenat icke donerat en enda skilling till fattigvårdseller andra välgörenhetsanstalter inom de församlingar, der hans egendomar äro belägna och der han, från att börja med intet, samlat en så kolossal förmögenhet; ej heller till enskilda utom familjen äro några föräringar gjorda. Detta anmärkningsvärda förhållande, som i orten väckt en mindre behaglig sensation, gifver oss anledning att berigtiga en gammal uppgift om denne mecenats frikostighet. Det hettes för ett par år sedan, att han efterskänkt sina underhafvande alla deras skulder till bruket, och den offentliga pressen, deribland äfven vi, uttalade sin tillfredsställelse öfver detta, en rik och högsinuad adelsmans värdiga handlingssätt. Rätta sammanhanget härmed lär emellertid varit att inalles 25,000 rdr afskrefvos, med den pomp och ståt att hela svenska allmänheten blef underkunnig derom, men endast för sådana ulfattiga och utmärglade underhafvande som icke kunde betala. Så måste t. ex. åt en 1000 å 1500 rdr afskrifvas, ehuru han låtit torpet eller lägenheten nerrötas, samt nu saknade all tillgång, medan en arbetsam granne, som vårdat sig och sitt omhandhafvande, måste betala sin skuld å 1 å 200 rdr, emedan han kunde petala. Tid:n tillägger : Vi äro inga kommunister, men så goda vänner af ett nobelt handlingssätt, att vi ej kunnat underlåta på detta sätt bidraga till berigtigandet af en opinion, den vi tillförene på god tro kanske bidragit att utbilda.