Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1856, sida 2

PPIYSCHCTIHM I 8101 ÖSsN-eti(!. Ilad Lifsmedelsfrågan, hvilken går ut på att uppmana personer att bilda associationer för uppI köp af lifsmedel i större förråder, med billigare utwinutering än som nu äger rum. Till den ändan meddelas följande intressanta uppgifter från England: Den vigtigaste lagen under den nu slutade parlaments-sessionen är den s. k. Joint-Stock-Companies Act, som tillåter sammanskjutandet af ett kahital, utan att deltagarne ansvara för mera än beloppet af sina teckningar och utan att de nödgas att asom hittills med kostnader och många omgångar köpa sig frihet från den solidariska ansvarigheten. Ett af de första större företag, der denna bill blitvit tillämpad, är the United Kingdom Provision Companyv, som har till ändamål att förse detaljhandlarne i London med de artiklar, hvilka Yankees kalla notions? (d. v. 8. begrepp), nemligen mjöl, smör, ost, fläsk o. d. Rörelse-kapitalet skall bestå af 500.000 pund st. (6 millioner rdr bko), fördelade i aktier på ett pund st. Stiftarne påräkna att kunna med framgång konkurrera med grossörerna, dels genom det stora kapitalet och dels derigenom. att de både vid inköpet och vid förs ligt är, undvika alla mellanpersoner. hvilkas vinst i så betydlig grad stegrar varornas pris, innan de komma i konsumenternas händer. Den national-ekonomiska skolan i England förkastar visserligen denna grundsats, men utom det att andra skolor kommit till andra resultater, så visa sig i London, der arbetsdelningen blifvit drifven längre än annorstädes, vissa företeelser, som göra det önskvärdt att ett dylikt experiment göres i rätt stor skala. Hur förhållandet är med litsmedien, vet jag icke; men vid många andra artiklar är regeln att detaljörerna höja med 100 procent det pris, som de sjelfva betalt till grosörerna. Visserligen göra de konsumenterna stora inster genom att varorna hållas dessa till handa i annskapet eller skickas hem till dem och utminuteras i så små qvantiteter som helst, men äfven Adam Smiths skola måste tillåta en undersökning och ett försök, huruvida ej dessa tjenster kunna köpas för ett billigare pris. De arbetande klasserna hafva länge arbetat med dessa experimenter, men altid i för liten skala, emedan lagstiftaren endast med inskränkningar och liksom med ovilja (2) dertill lemnat sitt bifall. Nu har farhågan för kontinentalindustriens konkurrens föranledt regeringen att tänka på alla möjliga medel att nedsätta priserna på lifsmedel, och Morning Chronicle, Peelska skolans organ, innehöll nyligen en anmärkning, hvilken Peel för 10 år sedan sannolikt skulle betraktat som kätteri. Efter hvad som förljudes — säger tidningen — har handelskollegium vunnit öfvertygelse om nödvändigheten för nationens välbefinnande att så mycket som möjligt aflägsna alla mellanpersoner såsom mäklare, faktorer, agenter m. fl., hvilka nu stå mellan arbetaren och de lifsmedel han behöfver. — Hr Lowe har icke tvekat att förnyade gånger uttala sig i denna riktning och i fabriksdistrikten spörjes en stor rörelse för upprättande af magasiner, hvilka, grundade på aktier, uppköpa ur första hand och åter sälja med ringa prisstegring för hyra och lön åt personer, som besörja affärerna. — Denna prisstegring har visat sig ganska obetydlig, emedan fabriksarbetarne göra sina inköp på lördagseftermiddagen för hela veckan, och frågan således endast är att för några timmar i veckan anskaffa personer att förestå försäljningen, en affär, som icke fordrar någon särdeles förberedelse eller skicklighet, så snart de icke behöfva, såsom det heter, prata för skålen. Posttidn:n tillägger: Så långt korrespondenten. Vi hafva förut anfört en mängd exempel på dylika associationsföretag från Tyskland och Schweiz m. fl. st., hvilka dock nästan alla hafva det fel att de äro företagna i för liten skala; men om än skillnaden i pris icke skulle blifva särdeles stor, är det alltid en vinst att vara garanterad i afseende på varornas godhet samt vigten. Till och med i Ryssland har man numera bildat ett stort bolag, visserligen för anskaffande at blott en enda artikel, men den af hufvudsaklig vigt i våra nordliga klimater, nämligen ved. Planen är anlagd i mycket stor skala, i det man vill förse rikets båda hufvudstäder med deras behof at denna vara. Äfvon i Christiania har i samma afsigt uppstått en association, som förmodligen fortfarande är i verksamhet. Ilär i Stockholm hafva vi icke försport något bemödande i denna riktning, churu klagomålen öfver de höga vedpriserna äro på allas läppar. Ja det tyckes nästan som om icke ens den enskilda industrien anser det löna mödan att nedlägga några kapitaler i dylika affärer, utan öfverlemnar dessa med få undantag åt skutskeppare och deras kommissionärer!. — En svensk premier-löjtnant vid flottan, hr A. J. Afzelius, har på en gång fått icke mindre än följande fyra utländska ordnar: Kejserl. Franska Heders-Legions-orden, Kongl. Hannoverska Guelpher-ordens 4 de klass, Kgl. Belgiska Leopolds-orden och Kongl. Nederländska Lejon-orden. Hvad har väl hr Afzelius gjort, då han fått så mycken grannlåt på en gång? Kon. i Sverge har nådigst tillåtit honom att bära samma prydnader. — Svenska Tidn. har i fortsättningen af sin uppsats om Stockholms befästande kommit till det resultat, att stora befästningar kring Stockholm vore ekonomiskt, politiskt och strategiskt oradlisa: samma befästningar böra inskränkas till några spridda, men starka verk, på stadens norra och södra sidor, blott med syfte att hindra öfverrumpling, hindra en fiende att med liten styrka, som medgåfve företagets förhemligande, eröfra staden, och sålunda tvinga honom härtill använda en större styrka, försedd med gröfre artilleri, hvarigenom företaget vore svårare att hemlighålla, således lemnande oss rådrum att samla en tillräcklig styrka för att kunna göra motstånd, intilldess vi så förstärktes, att vi kunde fördrifva fienden och icke behöfde draga oss inåt landet, förrän vi af öfvermakten dertill tvingades. För öfrigt yrkar tidn. blott uppmärksamhet ät frågan och vill gerna låta en hvar begagna sitt omdöme, hvilket utan tvifvel är ganska aktningsvärdt af vår ärade kollega. — Biskop Thomander skulle den 31 Aug. inviga Carlskronas nya begrafningsplats på inre Wämö. — ftonhladet IBÅAAQ— YVosttidningen innehåller en uppsats, kalI ingen, så vidt möj2 mA mm sms EL — —