Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1856, sida 2

sörtjenstfulla ritning, har nu så avancerat, att grundläggningen är gjord och murarna börjat uppföras. Hötel de ville? vid Gustaf Adolfs torg i Stockholm, i renaissancestil efter samma arkitekts ritning, skrider framåt och torde snart vara färdigt. — Red:n har emottagit en skarpt affattad insänd uppsats, rörande ett förut öfverklagadt oskick, att kreatur få beta på fattighusets begrafningsplats. Ins:n yttrar med anledning häraf: i Hvarje rättänkande kan icke förlika sig med, att sådant ofog kan få onähst passera; hvarföre det hemställes till vederbörande, som tillkomma cn närmare tillsyn å stället, att på ett eller annat sätt hejda okynnet och sätta en gräns för egennyttan, samt för framtiden vidtaga sådan åtgärd, som kan lända den oefterrättliye till straff och androm till varnagel, så att den enkla och anspråkslösa jordkulle, som höljer stoftet af de derunder fredligt och obemärkt hvilande, icke hädanefter mer måtte betungas och vanprydas med sådant, som man är angelägen om, att all annorstädes få bortskaffadt. Dock är det nog märkvärdigt, att, då poliskonstaplar äro stationerade å vägen, som leder förbi ifrågavarande kyrkogård och för hvilka, utan en synnerlig blunder, förhållandet icke kan vara obemärkt, desse icke beifra ett sådant oskick. Tänk endast om ett sådant dåd begicks å den näst der bredvid varande 8. k. svenska kyrkogården, hvaröfver till och med ingen, såsom det berättas, tillåtes få bära en spann vatten från den förbiflytande åen, oaktadt han icke beträder någon grafhög, utan endast håller sig på gångarne, huru lättfotade skulle icke då desse rättvisans tjenare blifva, för att först och främst få odjuret bortjagadt och sedan för att spana och speja efter egaren dertill, på det denne syndabocken måtte blifva dragen inför Pontius Pilatus? Månne den ena vigda jorden bör vara mera fridlyst än den andra? Ehuru en gärdesgård skiljer dessa kyrkogå dar från hvarandra här nere, så torde dock tilläfventyrs deruppe, hvarest icke fästes afseende på de kostbara och prunkande grafvårdar, som pråla öfver stoftet, mänge de ytterste varda de främste och de främste de ytterste. IIvarföre skall då den ena hviloplatsen opåtalt få vanhelgas och ett profanerande af den andra så nitiskt beifras? Emedlertia hemstilles nu saken till vederbörande med anhållan om rättelse i detta förargelseväckande förhållande, så att man hädanefter måtte undgå den ohugnaden, att få se ifrågavarande kyrkogård vidare blifva begagnad till beteshage. Observeradt och påpekadt af en förbiresande. — Äf trycket har härstädes utkommit en liten brochyr, med följande långa titel: Om spillningens skadliga verkningar och om olika sätt att i hög grad afhjelpa desamma, medelst ett beskrifvet afträde, och andra åtgöranden. En på vetenskap och erfarenhet stödd, med tvenne planritningar försedd, po pulär afhandling, af L. A. Soldin, med chir. doktor. Det ämne, som denna lilla skrift på ett lättfattligt sätt afhandlar, är väl icke precis ett af de mest angenäma, men likväl ett af de mest angelägna. Det lider nemligen intet tvifvel, såsom ock mer än en gång blifvit i denna tidning anmärkt, att det ytterst ofullkomliga sätt, hvarpå vi nu hafva vårt renhållningsväsen ordnadt, icke blott innebär en grof misshushållning med ämnen, som då de rätt tillgodogöras, utgöra mycket dyrbara artiklar, utan ock något ganska förderfligt, till följd af de osunda ångor, hvarmed samma ämnen förpesta luften i alla städer, Göteborg alls icke undantaget. Detta förhållande ha ej kunnat undgå vår tids för verkligheten alltmer öppnade uppmärksamhet, och derföre hafva, såväl inomsom utomlands) allvarliga öfverläggningar uppstått att tillgodogöra jordbruket den i städerna samlade såväl våta som torra spillningen och dervid på samma gång rena atmosferen i samma städer. Att bringa dessa planer i verkställighet skulle tillika vara ett utmärkt vinstgifvande företag. Ett bidrag till diskussionen i denna sak utgör ofvannämnde brochyr af doktor Soldin, för hvars bedömmande vi i öfrigt hänvisa till följande skrifliga yttrande, hvilket vi, villfarande härom uttryckt önskan, här ätergifva: På begäran af Med. Å Chir. Doktorn Herr IL. A. Soldin, har jag tagit kännedom om en af Hr Doktorn författad afhandling Omspillningens ska dliga verkningar och olika sätt att i hög grad afhjelpa dessamma m. m., och får jag på grund häraf meddela det utlåtande, att nämnde afhandling, för de upplysningar hvilka deraf inhemtas, synes mig värd all möjlig uppmärksamhet, hvarjemte jag anser de af hr Doktorn föreslagna åtgärder, utgörande bland annat fullständigande af en af Doktor Römershausen inventerad apparat, ganska lämpliga för vinnande af de afsedda ändamålen. Göteborg den 23 Augusti 1856. EDV. von SCHOULTZ. Föreståndare för Chalmerska Slöjd-Skolan. — I Stockholm har en Gustaf-Adolys-Förentng bildat sig efter enahanda plan som den iGöteborg redan bildade, och med hufvudsakligen samma stadgar, Inhjudning till deltagande i Föreningen har utgått ifrån Stockholms Presterskap och besinnes undertecknad af en mihegd aktade namn, såsom II. Ahlberger, Ph. FP. Anjou, J. Lundbergsson, J : Nordlund, Abr. Z. Pettersson, J. Rothilicb, J. II. Öfverberg, m. fl. Då man anhållit att flera tidningsredaktioner skulle fullständigt införa ifrågavarande inbjudning, vilja äfven vi för vår del med nöje gå det ärade sällskapets önskningar till mötes i nämnde hänseende. Om den nya skollagens bestämningar har man genom Svenska Tidn., i dess i dag hitkomna nummer. rhållit några underrättelser. Grundtankarne li vara följande: Liroverken skulle vara af två slag: högre och lägre. De högre, eller sådana, som hitintills från de nya skolåsigternas sida vanligen kallats fullständiga skolor, skulle bestå af åtta klasser. Alla klasser, såsom regel, egande ettårig lärotid, men ättonde klassen två-ärig. De lägre skolorna skulle hafva minst två och högst fem kl r, motsvarande, i afannnda Hå nu. Aarvigninos jimnavidd. de lika be