Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 augusti 1856, sida 2

min resa gjort denna erfarenhet. I nedra våningen visas till venster i förstugan det rum, der Luther föddes d. 10 Nov. 1483. Det bär i hög grad ålderdomlighetens pregel. öfver en hög tröskel träder man in i den lilla stugan. Dess golf är lagdt af grofva, nu till en del förvittrade ekplankor. Väggarne, endels brädbeklädda, äro anfrätta af tiden och spolierade af okynnet. Fönsterna, som upptaga nästan hela ena väggen, sitta så högt, att man genom dem knappast ser något annat än himlen. I öfrigt är rummet tomt, endast prydt med en i brons gjuten bröstbild af Luther, en skänk af stadens bergssocietet, samt ett porträtt af honom, das unverbrennliche kalladt, emedan det efter eldsvådan 1601 skall hafva framdragits oskadadt undan ruinerna — Uti Petri-kyrkan visas den dopfunt, uti hvilken Luther döptes. Dock är den sedan omarbetad, hvilket antydes af inskriptionen å densamma. Uti Andreas-kyrkan finnas efter Luther åtskilliga minnesmärken. Så t. ex. visas den predikstol, der han några dagar före sin död predikade. Den betraktas såsom en helgedom, är öfverdragen med ett särskildt draperi och får ej begagnas utom vid särdeles högtidliga tillfällen. Genom synnerlig grace å den beskedlige klockarens sida öppnades den för oss och vi fingo tillstånd att bestiga densamma. Att detta skedde med en egen känsla af vördnad och andakt, är öfverflödigt att säga. Såsom en vördnadsvärd relik visas dessutom det altare, hvarifrån han verkstälde sin sista prestvigning; i sakristian den stol, på hvilken han hvilade sig efter sin sista predikan, den kappa som han påhafde under sin resa till Eisleben, samt på ömse sidor om altaret Luthers och Melanctons väl arbetade bröstbilder. (Forts.) ESS TND RI EE RAT ITNE PRE NERE IN ANDAR —