har beräknat, att om hans behållning å hvarje centner blott är 24 sk., hvilket väl är det aldraminsta, så skulle året 1851 hafva förskaffat denne gödselfurste en inkomst på 11 mill. rår. Peruanska regeringens inkomst af Guano besteg sig nämnde år till 13 mill. rdr. De följande åren har Guanoutförseln betydligt stigit. Den bekante svenske agronomen (landtbruks-Jär:ren) Nathorst har utgifvit en skrift, som afhand! guanos nytta för svenska jordbruket, samt de man inom vårt land itar i afseende på densamma. Förfalskning af guano har egt rum sedan den artikel blef känd, och i mån af dess mera allmänna begagnande, har äfvenl förfalskning deraf tilltagit. Herr Nesbit (ledamot af engelska och franska landtbruks-sällskaper), i sitt arbete öfver peruansk guano. meddelar många intressanta belysningar om i stråcktheten af dessa förfalskningar, som v rkställas genom äkta guanos uppblandning dels med guano från Bolivia, Chili och Patagonien, dels med sand, mergel, lera, kalk, tegel, gips, med flera artiklar, som, pulveriserade, uppblandas mt d guanon. — Bästa sättet för upptäckande om guanon är förfalskad, är naturligtvis så kallad kemisk analys, men för dem, som ej vilja underkasta sig dermed förenad kostnad, kunna följande enkla medel rekommenderas: 1. Om askan af förbränd guano visar sig färgad och icke perlhvit, är varan förfalskad. 2. Om stark ättika blandad med guano i ett glas ästadkommer stark jäsning, är guanon förfalskad. Emellertid, för att tillförsäkra afnämare och begagnare af guano i Sverige att de ej erhålla, i stället för akta Peru-guano, densamma antingen uppblandad eller ock någon af de öfriga guano-sorterna, som 1 de gödande ämnen, de innehålla, äro peruanska så ofantligt underlägsna; med ett ord, för att vara riktigt säkra, tillrådas alla importörer (införare) af guano i Sverige att fordra af deras kommissionär i London, såsom certificat (bevis) att guanon är äkta, insändande af original-fakturan från peruanska 147 geringens ombud, eller vigtnota från de engelska hamnarna, på hvilken finnes utsatt med hvilket fartyg från Callao (i Peru) guanon inkommit. Kan intet af dessa dokumenter förevisas, bör svenske köpmannen eller landtbrukaren hysa misstroende till varans äkthet. Angående begagnande af guano kunna följande reglor, meddelade al hr Nesbit, rekommenderas till iakttagande: 1. Att guano är bäst att begagna i fugtigt och regnigt väder. 2. Att guano, begagnad för gräsland, ej bör användas senare än Maj. 3. Att när guano användes till åker, den bör genast blandas med jorden antingen med harf eller annat medel. 4. Att när hvete sås mycket tidigt på hösten skall ett mindre qvantum guano då användas och resten på våren. Hvetet blir eljest för ymnigt och kan blifva skadadt af frost. 5. Att guano och gödningsämnen i allmänhet ej skola begagnas för hvarje gång i större qvantitet än hvad som är nödvändigt för en skörd, och ej med afsigt att verka något på den derpå följande. 6. Att guano före dess användande skall blandas med från två till fyra gånger dess egen vigt aska, salt eller fin jord. Blandningen göres med omsorg. 7. Att guano skall för ingen del tillåtas att komma i direkt beröring med utsädes-kornet eller fröet. i UN RR