N. r Ekonomiskt. Om Guano. Då artikeln Guano börjar spela cn så betydande rol icke blott inom vår landtmanna-ekonomi, utan ock på vår handelsmarknad, torde följande uppgifter rörande detta märkliga gödningsämne, hvilka återgifvas af en svensk landthushållningstidning, icke sakna intresse: I Sverige har man ännu ganska ringa begagnat sig af Guano, kanske mest i södra delen eller Skåne. Men i Tyskland, serdeles Sachsen, har den, under de 12 år, den der varit använd, vuunit allt mer förtroende, så att under 1854 blifvit till Dresden genom ett enda handelshus infördt öfver 168,000 centner Guano. Den berömde landtbruksläraren professor Stöckhardt försäkrar, att de millioner, som årligen för denna gödselvara utgå från Tyskland, igenkomma med betydlig ränta. Vid inköp af Guano bör man dock se till att man förskaffar sig af den äkta varan, som endast finnes uppå de tre Chincha-öarne hörande till republiken Peru i Södra Amerika; har man fått af denna äkta sort, så skall, enligt sachsiska rön, man finna den utgöra ett ojemnförligt medel, att hastigt göra magra nyodlingar bördiga; att med ens förbättra sådan jord, som förlorat sin bördighet; att drifva förut fruktbara fält till ovanlig höjd af bördighet; att utan all rubbning kunna införa den mest gifvande fruktföljd, samt att stärka och upphjelpa sådane grödor, hvilka till följe af ogynnsam vinter eller brist på kraft uti jorden stannat i vexten. — Guano hör icke till s. k. artificiella (konstberedda) gödselsorter, utan är spillning efter stora sjöfoglar, hvilka i en oräknelig mängd och under årtusenden uppehållit sig på de nämnda Chincha-öarne, samt på flere ställen i Amerika och äfven i Afrika. IIvarföre dessa nämnda öars spillning ega ett så afgjordt företräde är, att å dessa trakter af republiken Peru icke faller något regn, och man lätt inser, att om täta regnskurar faller på Guanolagren så bortsköljes eller urlakas en del af dess vextgifvande kraft; äfven finnes å dessa öar tätare lager än på något annat ställe. — Guano ligger i höga lager på granitklippor ända till 120 fot. Vid inlastningen i fartygen betjenar man sig af långa slangar af segelduk, hvilka fastgöras vid bryggor utmed öarnes branta stränder och nedhänga öfver fartygets lastrum. På detta sätt inlastas 8 a 9000 svenska centner om dagen, och detta går med en sådan fart, att stundom en Indian, ja kanske ibland en fågel, gör resa genom slangen och blir då framdragen ur fartygets lastrum död eller halfdöd. Enligt mätningar och borrningsförsök, som blifvit gjorda å de äkta Guanolagren på Chincha-öarne skall tillgången vara så ymnig att den kan räcka i 1 å 2 århundraden, om också utförseln skulle komma att fördubblas, och således behöfver man icke befara att detta gödningsämne skall taga slut, men hvad som man kan förutse, är att förbrukningen deraf skall komma att ganska betydligt tilltaga, då den vinner insteg i Europas nordligare länder, der den hittills varit föga känd. Peruanska regeringen har också i dessa Chinchaöar en rikedom sådan ingen annan nation har att uppvisa. De sinanciella (penning-) förhållanden, som för närvarande ega rum emellan nämnde regering och England, i afseende på Guano, äro följande: staten Peru lånade år 1822 af engelska kapitalister omkring 21 mill. rdr, och år 1825 vidpass 10 mill. rdr, men betalade inga räntor, så att är 1844 kapitalskuiden vuxit med ungefär lika mycket i obetalade räntor. Detta år reglerades skuldväsendet på det sätt, Jatt peruanska regeringen förband sig till att för hvarje centner Guano uppbära omkring 2 rdr 24 sk. som betalning och använda hältten af den sålunda vunna summan till förräntande och afbetalning på den nämnda statsskulden, hvilken man bestämt till 694 mill. rdr med dels 6, dels 3 22 ränta, hvaremot andra hälften af Guano-inkomsten skall lemnas till regeringens fria användande. Engelskperuanska statsskuldens aktier stego nu genast från noll till 35 es och för närvarande ännu vida högre. Under de sedan dess förflutna åren har peruanska regeringen dragit en inkomst af öfver 8 mill. rår i medeltal af Guanoförsäljvingen, och användt hälften deraf till afbetalningar derå, så att den nu uppgår till 61 mill. rdr, och följaktligen 8 mill. verkligen blilvit afbetalade. Handelshuset Anthony Gibbs and Sons i London har medelst kontrakt med peruanska regeringen monopol på (uteslutande rätt till) utförseln af all peruansk Guano, som först föres till England och derifrån till det öfriga Europa, och detta monopol häller priset bestämdt, som utom detsamma troligen skulle betydligt nedgått, då afsättningen blifvit större. Guanokungen Gibbs (såsom han kallas) sysselsätter ensam med denna handel 500 skepp, och man