Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 augusti 1856, sida 1

Utrikes N yheiter. Från Spanien saknas ännu närmare underrättelser om de vilkor, på hvilka den konstitutionella juntan i Saragossa öppnade sta lens portar för belägringsarmen under general Dulce. Att dessa vilkor dikterats af insurgenterna och antagits af Dulce kan man sluta af ett dekret i den officiella Madridertidningen, genom hvilket general Falcons närmaste man i befälet visserligen förklaras förlustig sina embeten och titlar, men ej, såsom guvernörerna i de öfriga insurgerade städer, blifvit ställd för krigsrätt. Att general Falcon sjelf räddat sig öfver gränsen till Frankrike hafva vi förut omtalat. Från Saragossa förmäles likaledes, att general Dulce utfärdat pass till Frankrike åt alla i staden befintlige personer, som önskat sådane. De trupper, som slöto sig till Saragossajuntan, äro skickade till baskiska provinserna, för att der omorganiseras. Den olikhet i åsigter, som förefinnes mellan engelska och franska kabinetterna rörande spanska angelägenheterna, lär, såsom dot skrifves från Paris, äfven göra sig gällande i de noter, som det heter, att nämnda kabinetter tillställt Spaniens regering. Frankrike förklarar sig nämligen belätet med ODonnells plan att oktroyera en ny författning, under det England önskar, att ingen ny konstitution skall fabriceras utan medverkan af en lagstiftande Cortesförsamling. Enligt en telegrafdepesch till HamburgerNachrichten? hafva de spanska gesandterna i Paris och London, Olozaqa och Gonzales, tagit afsked och general Serrano blifvit utsedd att ersätta Olozaga i Paris. Marskalk IXxlissier inträffade den 7 i Paris. I brist på vigtigare politiska ämnen sysselsätta sig Parisarne att gissa, huru hans nya hertigtitel skall låta. Det undseende, man är skyldig att visa Ryssland, förbjuder titeln hertig af Sebastopol; sannolikt kommer titeln att hemtas från någon ort i Algier, helst det lär vara kejsarens afsigt att lycksaliggöra Frankrike med en ny krigsadel, åt hvilken han ämnar förläna algiriska namn och domäner. Ryska regeringen har meddelat de magter, som undertecknat Pariserfreden en redogörelse för det sätt, på hvilken den ämnar ordna den krigsjtottilj, som den enligt fredsfördraget har rättighet att hålla i Svarta hafvet. Flottiljen skall utrustas i Kronstadt och ställas under befäl af en konteramiral. Keejsar Napoleon hade d. 8 ankommit från Plombieres till Luneville. Grefve Walewski nar efter flera veckors frånvaro återvändt till YParis. Bref från Konstantinopel af den 28 Juli skildra den verksamhet, turkiska regeringen eiter storvisirens hemkomst utvecklar, såsom högst liflig i alla riktningar. Den sysselsätter sig med projekter till väganläggningar och och upprättande af telegraflinier, bankanstalI ter o. s. v. samt framför allt med att praktiskt söka genomföra de reformer, som sultanens hatti-humajun tillförsäkrar Portens ickemuhamedanska undersäter. Det nya reglemente, enligt hvilket hatti-humajunen skall tillämpas i provinserna, är redan färdigt. En annan vigtig fråga, som sysselsätter divanen, är den om ordnandet af Donaufurstendömenas angelägenheter. Man vet, att Porten hitintills visat stark motvilja mot Moldaus och Wallachiets föreslagna förening, men denna motvil