Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1856, sida 1

n — —— ONES ene ne och gossarne och derpå de gifta qvinnorna och flickorna. Alla voro borta, och endast direktören och de öfrige embetsmännen stannade qvar för att rädslå om åtskilliga angelägenheter och deribland också om valet at det skådespel, som skulle uppföras. Då jag icke mottagit någon särskild inbjudning härtill, aflägsnade jag mig äfven, så mycket mera, som jag såg mr Sidney ett ögonblick stanna i dörren, liksom väntade han på mig. Jag gick bort till honom och utför trappan till parken vid hans sida. Här hade vi redan ett par gånger helt tysta gått fram och tillbaka på en bred gång, då han plötsligt stannade och fästade sin melankoliska blick frågande på mig. Hvad ville han veta af mig? Jag kunde icke gissa det och dock låg en fråga så tydligt på hans talande ansigte, att jag förundrade mig öfver mig sjelf, att jag icke kunde förstå honom. Jag teg derför och han äfven, hvarefter han fortsatte sin gång. Jag såg huru han återigen föll i djupa tankar, hans hufvud nedsjönk mot bröstet, och händerna hade han laggt bakpå ryggen. Först senare, då jag blef närmare bekant med hans öde och erinrade honom om denna aftonpromenad i parken, erfor jag, att det var musikens inflytande, som i högre grad än vanligt väckt hans längtan efter dem, som han älskade och nödgades undvara. På detta sätt hade vi kommit till den del af parken, hvarifrån man kunde öfverse den högra flygela af huset, der fruntimmerna bodde, Corts.) fe . F fr Å i