Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 augusti 1856, sida 1

—— Om förbättring i landtmätarnes ställning, Ibland de tjenstemän, som äga rättmätiga anspråk på förbättring i sina vilkor, torde rikets landtmäteri-korps böra ställas i första rummet. Få tjenster i landet torde nemligen vara förenade med på en gång större, mödor och större ansvar, hvilket sednare isynnerhet framstår vid de invecklade och svåra laga skiftena, der mångfaldiga persohers och samiljers välfärd är beroende af landtmätarens redbarhet och skicklighet. Också hafva dessa förrättningar, på många orter, just af brist på nämnda egenskaper hos tjenste-förrättaren, ådragit vår allmoge stora bekymmer, hvilka endast efter ganska lång tid kunnat utplånas, genom sakens i och för sig goda och nyttiga beskaffenhet. Det faller af sig sjelf, att tjenstemän, som äga så vigtiga tjenste-göromål, böra vara så mycket tryggade för sin utkomst, att icke frestelsen, att begå olagligheter, hvilka ofta icke kunna kontrolleras, må blifva dem öfvermäktig. Såsom det nu är befinner sig landtmätaren visserligen icke uti en sådan ställning, utan är fastmer blottställd för de största bekymmer, särdeles då åren göra honom mindre förmögen, att med all kraft bedrifva sina arbeten. Huru den sökta förbättringen i denna korpsvilkor skall vinnas, våga vi dock ej bedömma. Man har yrkat en förhöjning i den för deras arbeten stipulerade taxa, och denna fordran torde nog vara billig, ehuru den äger det emot sig, att ägodelningarne, som i alla fall drabba jordägaren ganska tungt. blisva ännu dyrare. Andra fordringar gå derpå ut, att de ordinarie landtmätarne måtte erhålla förhöjda löner på stat. Denna utväg synes oss, såvidt vi förstå bedömma saken, vida lämpligare, enär den äldre tjenstemannen derigenom skulle erhålla mera trygghet och utgifterna för de förhöjda lönevilkoren falla mindre tungt på de enskilte. Det kunde t. o. m. sättas i fråga, huruvida det vid några tjenstebefattningar vore angelägnare än här, att tjenstemannen vore helt och hållet lönad på stat. Under alla förhållanden blir en omreglering af denna vigtiga korps en nödvändighet, hvadan den af en stor del utaf korpsens ledamöter framställda begäran, det en kommitte måtte för detta ändamål nedsättas, synes vara högligen befogad. En petition har i det afseendet blifvit till regeringen ingifvån af landtmätare i Westmanland, hvilken ätföljes af en motivering, som synes ganska hindande. Här framlägges nemligen oförställdt hela det betryck, hvari den ordin. landtmäterikorpsen befinner sig och nödvändigheten af dess afhjelpande, på ett sätt, som visar sakens stora betydelse icke blott för de enskilte tjenstemännen, utan ock för det allmänna. Vi villfara derföre gerna emottagna uppmaningar att å detta ärende fästa våra läsares uppmärksamhet, hvadan vi här återgifva den antydda skrifvelsen, som lyder sålunda: . Om Landtmäteri-Arfvodes-Taxan. Då man utgär från den princip, som är och måste vara den enda rätta, att hvarje statens tjensteman bör åtnjuta en aflöning, någorlunda motsvarande det arbete han i statens tjenst nedlägger, och sedan arbetsförmåga och krafter äro uppoffrade, kunna emot