Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1856, sida 2

viD an 111101AGAU på deCnlla slangsåmmner IIICuG tidningars transporterande, är dock det, att den nummer, som i dag, Thorsdag, utkommer af Hand. Tid:n, icke i Kungsbacka utdelas förrän nästa Söndags f. m., d. v. s. om 23; dagar, ehuru afståndet härifrån till Kungsbacka blott är 27 mil, hvadan tidningen äfven med gånybud kunde vara på sagde ort redan i afton kl. 10 a 11. Nu bör tillika bemärkas, att väl ingen dag förgår, då icke allahanda bud gå häremellan och det goda Kungsbacka. — Tisdags-representationen å härv. theater gafs för fullt hus. Denna representation var, såsom förut nämnts, den sista, som af de sju sujetterna från Mindre theatern för egen räkning annonserats. Helt oförmodadt får man dock nöjet återse, eller rättare sagdt åter höra större delen af dessa artister vid den musikalisk-dramatiska soire, som i morgon gifves af de omtyckta sångarne hrr Arlberg och Arnoldson. Den förre utför dervid en aria ur Behrens nya opera Violetta, och den sednare Max aria ur Friskytten, hvarförutan msllerna Nordgren och Lindahl biträda med den bekanta duetten ur samma opera samt med hvar sitt solo-nummer. Till slut gifves den lilla operetten En egendom till salu, med Dalayracs vackra musik, hvilken, ej på långliga tider härstädes gifven, helt säkert skall med nöje återhöras af vår publik. — Hvad vi länge väntat har inträffat, neml. att anmärkningar blifvit till red:n insända rörande stadens pågående hamnbyggnadsarbete, hvilket bedrifvits och bedrifves på ett sätt, som mycket afviker från den raskhet hvarmed liknande arbeten utförts på andra orter, t. ex. i Wisby, der likväl omständigheterna icke till den grad kunnat kräfva arbetets skyndsamma utförande, som här. Att den ifrågavarande kajbyggnaden är ett, till följd af terrängen, svårt arbete, lärer ej kunna bestridas, men då man icke saknar tillgångar på penningar och andra materiella hjelpmedel, böra dessa svårigheter ej blifva några väsentliga hinder. Och erinringar till vederbörande att bebjerta sakens vigt hafva ej saknats, äfven om de icke förrän nu offentligen framträdt. Förklaringsgrunden till den detta oaktadt konseqvent vidhållna långsamheten torde väl närmast ligga i vederbörandes mindre snabba uppfattning, som gjort dem oförmögnt att inse hvad stadens hastiga utveckling kräfver. Vår handelsrörelse har stigit fortare än de hunnit följa med, i sina öfverläggningar och beslut, hvilka man varit van att först fatta, sedan man grundligt fått sofva på saken. Men nu vore det önskligt om detta sofvande kunde något reduceras till tiden, emedan vår stads rörelse ganska sannolikt ännu blott är i sin uppkomst och kommer att taga en än lifligare fart, sedan jernvägen öppnats för trafiken. Till denna tid borde rätteligen icke blott hela hamnbyggnaden från St. Eriks hörn till Stora Bommen vara fulländad, utan ock den tillämnade nya packoch tullhusbyggnaden äfvensom många nya magaziner vara uppförda. För den förra byggnaden har man dock ännu ej ens börjat grundläggningen, och för de sednare hafva icke ens tomter blifvit uppmätta, än mindre utlysta till försäljning. Om vi ej misstaga oss skall man inom ett eller två år få dyrt umgälla dessa långa dröjsmål. — Önskligt vore att, till någon mildring af dessa blifvande obehag, någon sakkunnig insändare ville ägna ärendet en noggrann belysning, hvarigenom den allmänna opinionen möjligen skulle kunna väcka vederbörande ur deras tröghets slummer. Vi meddela härefter den insända uppsatsen, med uteslutande af en anmärkning, som synts oss icke fullt billig. Ins:n yttrar: Pill Redaktionen af Göteborgs IIandels och Sjöfarts-Tidning! Då Redaktionen otvifvelaktigt delar Ins:ns åsigt om den nya kajanläggningen i vår goda stad Göteborg, så torde plats i Tit. tidning ej vägras nedanstående uppsats: Om det, å ena sidan betraktadt, är ett glädjande tecken, att ångbåtstrafiken här så tilltagit, att utrymmet vid den provisionella träbron är otillräckligt för de mer än femtio ångfartyg som komma och gå med passagerare och laddningar, så måste man dock, å den andra, mycket beklaga, att det nya kajarbetet bedrifves både långsamt och oskickligt, hvaraf anledning är att befara, det kajen ännu ej på många år hinner fullbordas, synnerligast som man nu håller på att upprifva en god del af det nyss uppmurade, troligen tillfölje deraf, att kajen visat sig ej kunna emotstå tryckningen af den nedlagda fyllningen, som dock ännu ej är tillräcklig: ett förhållande, hvarom alla rättseende kunna öfver—