Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juli 1856, sida 2

verklagade öfverbefolkningen ick e vidare skall besvära dem. — Af ett i Post tidningen meddeladt ÅSmandrag öfver Jernrorelsen vid jernoch metallvågarne samt landthamnarne i Riket under dnn smidesåret 1855 erfar man följande: Inventarium från år 1854 utgjorde s::a:a .. . skepp. 147.713. 13 lisy från bruken inkommit på vågen och landthamnar (utom Söderhamns våg) 718.718. 8 , Summa skepp. 866.132. 1 ,, Exporteradt . 578,701, 18 Till inrikes förbrukning: asvägdt . 79,504, 10, Inventarium vid smide. 8årets sllit . . . 205, 225, 13 Summa skepp. 886 1. Af jernexporten utgick från Stoc holms våg 258,401 skepp., från Göteborgs 206,595, från öfriga vågar 87,563 samt från diverse tullkammaredistrikter och lastageplatser summa 26.142. Rikets jernexport, som år 1854 utgjort 684,889 skepp., utgjorde i medeltal ; under åren 1819—1853 615.028 skepp. 1814—1818 591.125 1839 —1813 535.510 Utgående inventarium, som år 1854 utgjorde 147.713 skepp., utgjorde i medeltal under åren 1849—1853 287,635 skepp. 1814—1848 291.620 . 1839—1843 318.657 Af inventarii-jornet vid 1855 års slut, som tillsammans utgjorde 208,225 skepp., tillhörde: Stockholms vägar .. . 88.9688 skepp. Göteborgs vå åg.. .. 65,038 Öfriga stapelstadsvå agar .. 38. 29)34 Uppstadsvägarne .. . 17.926 Man finner häraf att Sverges jernexport under år 1855 varit mindre än under de 10 föregående åren och öfver 100,000 skeppund mindre än år 1854. — Med lördagens Aftonblad följer ett bihang innehållande: Upplysningar rörande de hos Rikets Ständer Justitiz-Ombudsman, af en f. d. Underofficer vid Konyl. Lifgardet till håst gjorda angifvelser mot åtskilliga officerare vid samma regemente. — Af dessa upplysningar erfar man att justitia-ombudsmannen, efter att I hafva inhemtat de anklagades förklaringar, sicke funnit anledning förekomma till åtals anställande mot någon af dem. För öfrigt innehålla upplysningarne hufvudsakligen ett utslag af kammarrätten i det Almrothska målet, deri de då anklagade officerarne af lifgardet frikallas från allt ansvar i och för deras förfarande med regementets fouragering, hvilket förfarande blifvit af krigshofrätten ogilladt Kammarrättens utslag grundar sig på ett anförande af dess advokatfiskal, den bekanta C. Printzenschöld, deri officerarnes rätt att, såsom det heter, in natura uttaga den dem tillagde afskrifningsprocent å sqvadronens fourage, utförligt deduceras. I samma anförande upplyses, att ifrågavarande afskrifningsprocent blifvit sqvadronscheferne beviljad, såsom ersättning för det fourage, som genom transportering och intorkning kunde gå förloradt. Meningen med afskrifningsprocenten är således tydligen att hålla sqvadronscheferne skadeslösa, icke att bereda dem öfverskotter. IIvad vill det då säga, att de kunna in natura uttaga sin afskrifningsprocent? Ännu betänkligare blir det, da de uttaga densamma, innan de ännu kunna känna huru mycket fourage de få öfver. Tydligt är, att allt det fourage kronan består, skall för kronans och ingen enskilts räkning användas. Inträffa öfverskott, så visar det, att anslaget är för stort och bör sålunda förminskas, men icke användas till löneförhöjningar åt officerarne, hvilka böra vinnas på andra, d. ä. lagliga vägar. Missbruken i detta afseende mildras föga deraf, att de äro grundade på gammal vana, särdeles då de äro så storartade, som de, för hvilka frih. Fock blifvit anklagad, en anklagelse, som icke torde vara nedlagd derföre, att justitixombudsmannen ej velat fullfölja densamma, derest icke äfven sergeanten Holm och hans sakförare på ett eller annat sätt bragts till tystnad. — Friskytten innehåller följande upplysningar, hvilka icke sakna sin pikanta sida: Till de pikantaste interiörerna af dagens, historia hörer grefve Charles Emil Pipers afskedstagande från den plats som legationssekreterare i Paris han hade länge innehaft. Detta afskedstagande skedde alldeles oförmodadt, utan uppgifven anledning, och till de högre kretsarnes stora förundran. Grefve Piper hade intet enskildt skäl att vara missbelåten med sin ställning, någon disgrace fanns icke anledning till eller syntes spår af. Man uttömde sig således länge i gissningar utan att finna lösningen af gåtan, ty i våra aristoI