Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juli 1856, sida 1

Utrikes Nyheter. Den i vårt gårdagsnummer införda telegrafdepeschen meddelar, sannolikt efter franska Monitören, att staden Gerona underkastat sig ODonnell, att Katalonien är lugnt och insurrektionen i allmänhet svagare. Ovisst är emellertid, om Monitören har dessa underrättelser ur andra källor än Madridertidningarne, som visa sig i högsta grad lögnaktiga och otillförlitliga. Visst är, att insurrektionens öde ännu icke kan anses afgjordt, förr än något afgörande inträffat i dess egentliga härd, Arragonien med dess hufvudstad Saragossa, och der lär den ännu vara långt ifrån qväfd. De sednaste uppgifter, vi ega om ställningen derstädes, äro följande: General Dulce hade i spetsen för en del af Madrids besättning anryckt mot Saragossa, för att störta juntan och bemäktiga sig generalkaptenatet. Från andra håll, från Pampelona och baskiska provinserna, ryckte äfven trupper mot olika punkter af Arragonien. Huru långt Dulce hunnit — om han står omedelbart utanför Saragossas portar eller ej — är icke bekant; man vet blott, att han för 5 dagar skulle hafva inställt fiendtligheterna, och att en transport af 45 vagnar med krigsmateriel lemnat Madrid för att stöta till hans trupper. Juntans i Saragossa motståndskrafter uppgifvas högst olika; i vår sednaste telegrafdepesch heter det, att general Falcon, juntans president, blott har få reguliera trupper till sin disposition, men att 15,000 man arragonisk nationalmilis står beredd att försvara den konstitutionella saken, och att en del af regeringstrupperna, som blifvit skickade mot insurgenterna, öfvergått till dessa. Monitören sjelf bekräftar, att en till Tudela afsänd bataljon och ett från Pampelona mot Saragossa afskickadt regemente öfvergifvit ODonnells fana och ställt sig under juntans. Då härtill kommer, att provinsen Murcia likaledes gripit till vapen mot O Donnell och hotande rörelser utbrutit i Andalusien och Galisien, sålunda i de hittills lugna södra och vestra delarne af riket, torde det vara förhastadt att ännu gifva insurrektionens sak förlorad.