Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1856, sida 2

AISlAgne. Hvad beqvämlighet beträffar, så torde billigheten fordra att, emot den ganska dryga afgiften af Två Rdr Bko pr dygn, en någorlunda motsvarande comfort bereddes. Uti större utoch mrikes städer åtnjuter den sjuke, emot ringare afgift, privat rum, med eleganta möbler samt mångahanda beqvämligheter, då deremot patienten härstädes måste åtnöja sig med ett smaklöst fult måladt och högst obeqvämt mobilier. När man jemför den slags comfort, som härstädes erhålles, emot den uti Köpenhamn, der priset endast är En Rdaler, så är skilnaden alltför märkbar. En väsendtlig brist uti de enskilde rummen är, att de så kallade Water-Closets äro anbragte utanför sjukrummen, så att patienten måste äfventyra att utgå uti ett kallt rum, så vida han icke vill begagna sig af de för detta ändamål uti rummen tillgänglige, illa konstruerade och fula stolar., Skulle ingen förändring häruti för närvarande kunna åstadkommas, så frågas: om ej skäl vore att tillsvidare anskaffa nya sådane? särdeles som tillfälle finnes att från hr Klemmings fabrik uti Stockholm erhålla nätt konstruerade och fullkomligt luktfrie till ett pris af 12 rdr bko pr st. Insändaren vågar hoppas att direktionen går uti författning om verkställandet af ofvan anförde förändringar, så vida densamma icke vill utsätta sig för att de privata rummen för framtiden komma att stå obegagnade. Om för öfrigt, såsom nu är fallet, såväl läkarevården fortfore att bestridas på samma särdeles humana och nitiska sätt, som ock ordning och snygghet på stället råda, så skulle Sahlgrenska sjukhuset, med dess vackra, friska och landtliga belägenhet, och med sina tillämnade planteringar, genom ofvan åberopade förbättringar kunna ckomma att bereda sjuklingen en angenäm vistelseort och dermed äfven motsvara den ädle stiftarens afsigt. Resande. — Friskytten har begynt beifra nödvändigheten af en snabbare tidningstransport från Stockholm till de vestra orterna, hvarom förut blifvit äfven i H. T. ordadt. Friskyttens framställning lyder sålunda: Ordinarie post, som medför tidningspaketer, afgår från Stockholm till vestra orterna Måndagar, Tisdagar, Thorsdagar och Fredagar. Den post som afgår härifrån på måndagsafton framkommer först på Fredagen, och den som afgår härifrån på Fredagsafton anländer först på Onsdagen till Göteborg. Den ordinarie posten behöfves således mellan 80 och 90 timmar. På Lördagen afgår ingen post, så att de tidningar som då utkomma i Stockholm anlända först på Fredagen till Göteborg och andra städer på vestra kusten. Något mera befängdt förhållande i postväg låter sig väl knappast tänkas, än en anordning, hvarigenom rikets andra stad först på 7 dagen erhåller tidningar från hufvudstaden, oaktadt afståndet icke är 50 mil. Att detta förhållande skall blifva snart förändradt eger man skäl att vänta, i betraktande af den aktningsvärda verksamhet och drift för kommunikationernas lättande som den nuvarande generalpoststyrelsen ådagalagt, och desto heldre som en reform i förevarande fall skulle vara både lätt och billig, åtminstone 6 månader om året. Postverket kunde nemligen skicka tidningarne med de ångbåtar som afgå härifrån till Göteborg tre gånger i hvarje vecka och hinna till destinationsorten på två och en half dag. Tidningar som utkomma i Stockholm på Fredagsoch Lördagsafton skulle sålunda, när ångfartyg afginge på Lördagsnatten, kunna vara i Göteborg redan på Tisdag middag, i stället att de nu med ordinarie posten icke dit anlända förrän påföljande Onsdag och Fredag. Sammaledes tidningar af andra dagar mycket fortare framkomma med ångbåt än med ordinarie posten. Om vintern vunne Lördagstidningarne en dag om de sändes med Söndagens diligens. — Och ej allenast Götenien samt på den södra och norra skulle vinna på tidningarnes försändande med ångbåt. Det är ett bevis på den ringa utveckling tidningslitteraturen, såsom industri, ännu vunnit hos oss, att de stora tidningsredaktionerna i hufvudstaden icke ens fallit på den ideen att söka förskaffa sina prenumeranter bladen en eller flera dagar tidigare, då det så lätt låter sig göra som genom att betala den obetydliga paketfrakten på en ångbåt, intill dess postverket finner skäligt att taga hand om saken. I landsorten är man vida raskare; många tidningsredaktioner der hålla sig korrespondenter i Stockholm, hvilka skicka dem tidningar i bref med snällpost, så att nyheterna äro aftryckta och lästa i småstäerna, långt förrän Stockholms-tidningarne hunnit dit med den senfärdiga ordinarie posten. Tidningarnes transporterande pr ångbåt och diligens skulle äfven medföra den stora fördelen, att något lätta posthästarnes och dermed posthemmanens bördor, en fördel, som borde behjertas långt mera än nu sker. — Rörande mötet i och för en jernväg öfI ver Kölen, för sammanbindande af Sverge soch Norge, berättar en Wermlandstidning fölI lande: borg utan äfven andra städer på vestra lidd Am KA mm E—L—ö ba a