Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juli 1856, sida 2

84. Den i 8 4 för ofria fartyg stadgade tillökning i lastpenningar utgör 24 sk. pr läst, och drabbar, säsom nyss är nämndt. numera hufvudsakligast franska fartyg, samt inbringar i statsinkomst endast omkring 1000 rdr. Uppoffringen af denna inkomst blefve mer än väl ersatt, derest franska fartyg i förökadt antal kunde besöka Sverige och derifrån afhemta landets produkter. En sådan förändring, som komiterade föreslagit, eller afgiftens bestämmande till lika belopp för främmande som för svenska fartyg, skulle också bereda en icke oväsendtlig lättnad i tullkammare-göromålen, i det att afgiftsberäkningen icke berodde eller behöfde uppehållas af en förutgående granskning, huruvida den utländske skepparen medhade alla de dokumenter, som efter olika bestämmelser, nästan för hvarje nation, nu äro föreskrifna och hvilkas kontrollerande från Svenska tull-auktoriteternas sida, derest afgiften till svenska statskassan blir för alla nationers fartyg densamma, synes vara temligen öfverflödig. Allt hvad dervia behöfver iakttagas är att erhålla en tillförlitlig grund för skepps-umgäldernas beräkning, och denna är gifven i det allmänna stadgande, att det utländska fartyget, derest det ej redan är försedt med svenskt mätarebref, skall, för erhällande deraf, härstädes undergå mätning. Skulle komiterades förslag om likhet i lastpenningarnes utgörande vinna bifall, torde en följd deraf älven blifva, att den tillökning, till dubbelt belopp, hvarmed fyroch båk-afgifterne nu utgå af oprioriterade nationers fartyg, finge bortsalla. För vinnande af jemn öresberäkning är lastpenninga-afgiften förhöjd till 12 sk. 9,6 rst. eller 40 öre, hvilken förhöjning, på samma gång den förmodas fullt ersätta hvad som genom ofrihetens borttagande kunnat tillflyta svenska tullkassan, i allt fall är af ringa betydenhet vid jemförelse mellan svenska lastpenningarne och hvad i de flesta andra länder, Norge icke undantaget, i motsvarig afgift erlägges. 5. Genom tulltaxans mer och mer vunna fullständighet är antalet af de varor, som skola tullbehandlas efter denna S:s anvisning eller efter värdegrund, betydligen förminskadt samt utgöres, utom till någon del af ospecificerade slöjdvaror, hufvudsakligast af redskap och maskinerier, erforderliga för den inhemska fabriks-industrien. Den hittills gällande kontrollerings-åtgärden att låta de uppgifna varuvärdena, medelst offentligt anslag under 3:ne dagar, blifva föremål för spekulanters granskning och öfverbud, anse komiterade ur mångfaldiga skäl, hvilkas uppräknande här ej torde vara behöfligt, böra afskaffas. Godsegarens uppgift af värdet, då den styrkes med faktura, utgör visserligen i allmänhet en antaglig grund för tullberäkningen; men som missbruk dervid kunde ega rum, hvarförutan godsegare icke sällan, vid varans ankomst, verkligen äro i saknad af faktura, hafva komiterade genom förslaget om besigtningsmäns, i sednare fallet ovilkorliga, tillkallande och genom föreskriften om varornas försäljning i de fall, då godsegaren icke åtnöjes med besigtningsmännens värdebestämning, trott sig å ena sidan hafva till fullo betryggat kronans rätt och bästa, under det, å den andra, godsegaren icke ofrivilligt uppehålles i dispositions-rätten af sina varor. 5 6. Såsom blott afhandlande ett undantagsfall från den allmänna regeln för varors förtullande efter värde, hafva komiterade ansett denna böra utgöra ett moment af föregående 5 5, dit föreskriften alltså blifvit öfverflyttad. DA Dessa äro till innehållet lika lydande med Förslagets 6 och 7 88. 9. Jemte uteslutande af hvad i denna förekommer om huru förfaras skall med omtvistade varor, hvilka finnas vara till införsel förbjudne, hvilket förhållande enligt nya Taxeförslaget cj kan inträffa, hafva komiterade förändrat orden sakkunnige handlande eller fabrikanter till sakkunnige personer, eftersom komiterade inhemtat, att General-tullstyrelsen i tvistefrågor, rörande varors rätta beskaffenhet, icke sällan finner behöfligt att jemväl infordra yttrande af vetenskapligt bildade tjenstemän eller technologer. s8 10 11. Då ordningen för varors angifning, behandling, tullklarering m. m. är fullständigt afhandlad och bestämd uti seglations-ordningen, nederlags-förordningen m. sl. författningar, hafva de i taxans 10 och 11 8s i berörde hänseende gifna föreskrifter blifvit sammanfattade uti en S, med hänvisning till tullförfattningarnes innehåll. 12. Denna i Taxe-underrättelserna, som handlar om kredit-upplaget, är helt och hållet utesluten, enär, på sätt betänkandet, rörande taxe-regleringen, innehåller, komiterade på anförde skäl trott sig böra tillstyrka att, emot en utvidgad nederlagsrätt, kredit-upplaget må försvinna. (Forts.)