Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juli 1856, sida 2

derom ! A — 2 — En I inrikes Nyheter. Göteborg g. På börsen i dag syntes man temligen allmänt ense om, att vid riksdagsmannavalet i morgon rösta på rådman A. W. Björk samt grosshandlanderne C. F. Wern J:r och A. W. Lovwgren. — Kommerskollegium har till svenska och norska vicekonsuler förordnat: i Fredrikshavn P. J. Kall, i Conet (Spanien) Josef Lobaton, i . . p — . Saqueney D. Price, i St, Johns (New Brunswich) John W. Cudlop samt i Richebucto och Buctouche George Mac Leod, de trenne sistnämnda vice-konsulaten lydande under konsulatet i Quebec. — En af Sveriges verksammaste bruksidkare, brukspatron (Clason på Furudalhs bruk i Dalarne, har aflidit 75 år gammal. — Enligt läkaresällskapets sednaste rapport hade i hufvudstaden förekommit trenne fall af kolera, men då första sjukdomsfallet egde rum redan d 7 d:s och sjukdomen sedan dess ej längre avancerat, synes ej vara skäl att antaga den hafva varit af epidemisk natur. Den 8 ; j ene af de insjuknade har tillfrisknat. — Den förut omtalade konventionen mellan Sverige och Frankrike om ömsesidigt utlemnande af förrymdt sjöfolk, afslutad den 15 sistl. Maj, är af följande lydelse: Sverges och Norges i kejsardömet Frankrike och dess besittningar anställde generalkonsuler, konsuler och vice konsuler och Frankrikes i Sverge och Norge anstälde generalkonsuler. konsuler och vice konsuler skola ega att låta häkta och antingen ombord återföra eller till hemorten försända matroser och alla andra till besättningen på något af deras egen nations fartyg hörande, men ej till passagerare hänförlige personer, hvilka i någon af de respektive staternas hamnar rymt från dess fartyg. För sådant ändamål skola desse tjenstemän skriftligen vända sig till vederbörande lokalmyndigheter ech medelst uppvisande i original eller behörigen styrkt afskrift, af fartygets journal eller sjömansrulla, eller ock af andra, såsom riktige af dem vitsordade handlingar ådagalägga, att de personer, hvilkas utlemnande äskas tillhöra fartygets besättning. Om konsulernas begäran på sådant sätt styrkes, skall utlemnandet icke kunna dem förvägras. All möjlig hjelp och bistånd skall dessutom lemnas konsulerne i och för efterspanande, gripande och häktande af dylike rymmare, hvilka äfvenledes, uppå anfordran af konosulerne och på deras bekostnad, sko