Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juli 1856, sida 1

hjelpa allvarsamma olyckor och göra slut p: svåra lidanden — att täppa en källa till o upphörliga oordningar och återgifva lugn oci fred åt ett misshandladt folk. Dessutom ä det naturligt, att England hyser lisligt delta gande för en statsförfattning, så lik dess egel som Sardiniens är, och varmt intresse för des: förkofran. Det är också naturligt, att Frankrike . närvarande icke delar denna sistnämnda kin sla, men det finnes ingenting i Sardiniens be lägenhet och hållning, som ger det anledning till farhåga, och sjelfve Louis Napoleon bot med större nöje se Turing visa och lyckosam: ma regime än den vanärande och ohygglig: despotismen i Rom och Neapel. Det gifves emellertid en anordning, der Frankrike lika ifrigt önskar, som England ön. skar upprättandet och utbredandet af det kon. stitutionella regeringssättet i Italien — nam. ligen besittningen af Savojen. Savojarderna sjelfva skulle tycka om denna förändring, och sardinska hofvet tyckes ej sitta oöfverstigliga hinder mot detta förslag, om det får skadeersättning på annat håll. Denna förändring skulle ansenligt förbättra gränslinierna mellan Frankrike och Piemont, och vi inse ej, hvilket skäl vårt land (England) skulle ha att motsätta sig denna anordning. Må Frankrike då få Savojen och förena sig med England, för att betrygga Sardiniens säkerhet, idet Österrike förbjudes att under hvilken förevändning som helst inblanda sig i någon italiensk stats inre angelägenheter; Österrike skall uppmanas till det köpta utrymmande af hela italienska halfön, hvilket vi i ett föregående nummer förordat och som, enligt hvad vi hafva skäl att tro, vunnit bifall inom flera inflyteiseegande och intresserade kretsar.) Må furstar och undersåter öfverlemnas åt sig sjelfva att uppgöra sina tvister, eller må de, om detta ej kan ske utan inbördes krig, hänskjuta saken till skiljedomare, om de så vilja — men till skiljedomare, som skipa oväldig rättvisa och ej, såsom nu, finna sig uti att upprätthålla bestående orimligheter. Vi tro dock ej, att en sådan mellankomst blir nödvändig, ty om blott Österrikes inblandning hindras, skola, som en helt naturlig sak, alla Italiens stater inom en månad, och de flesta sannolikt på fredlig väg, erhållit frihet och sin egen styrelse under en eller annan form. Blodsutgjutelse behöfdes ej, emedan motstånd ej komme i frågan. Om despotismens yttre stöd beröfvades den, skulle det konstlade systemet ramla af sig sjeltt.