Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1856, sida 1

Tidningsösversiat. (Forts. fr. n:o 155.) Posttidningen meddelar en uppsats om juryinrättningen i Tyskland, hvilken innehåller flera ganska märkliga upplysningar. Det visar sig nemligen att de jury-domstolar, som i Tyskland infördes under och straxt efter året 1348, burit de bästa frukter, så att det härom säges: Juryinrättningen har, oaktadt den korta tid den ägt bestånd, slagit rot i den tyska folkkarakteren. Öfverallt der den är införd omfattas denna nya institution af en stor del af folket med kärlek, ja icke sällan med sann hänförelse, äfvensom denna inrättning af alla tiders mest bildade nationer och jordens alla verkligt fria folk blifvit betraktad såsom den yppersta af dess institutioner och en oumbärlig garanti för dess frihet och för en hos sjelfva folket lefvande lagskipning. Uppsatsen slutar sålunda: I de länder, der juryn blifvit införd, hafva staten och den offentliga säkerheten betydligt vunnit. Inför de permanenta domstolarne undsluppo förbrytarne icke sällan rättvisans arm och vilseledde dessutom den allmänna meningen derigenom, att de utmålade det hemliga förfarandet såsom en bild af moralisk tortur, hvilket till heder för straffjusticen i de allra fåtaligaste fallen varit med sanningen öfverensstämmande. Med skuggan om misstanka voro hvarken rättvisan eller säkerheten tjente. För jurymännen, inför hvilka alla bevis om skuld och oskuld framdragas, tjenar en sådan fintlig tillställning af förbrytaren, så högt den äfven förut må hafva stått, till intet och i det oskulden rätt och slätt kommer i dagen, erhålla jurymännen för brottets kännedom bevisningens särskilda momenter färska och oförfalskade från första hand, omedelbart ifrån verkligheten. Inför jurydomsinrättningen visar sig menniskan sådan bon lefver och är. Det är också allmänt erkändt, att den materiella sanningen, i förhållande till det föregående ofullkomliga förfarandet, obetingadt vunnit. Alltså har äfven här bekräftats den redan förut gjorda erfarenheten att största delen af dem, som tillförene af brist på bevis blifvit ställda under framtidens dom, af jurydomstolarne förklarats för öfverbevisade. Att kriminal-lagskipningens allvar väsendtligen vunnit, derom vittnar äfven klart och märkligt förbrytarnes allmänna afsky för denna inrättning. Ytterligare en märklig omständighet förtjenar allmän uppmärksamhet och visar tillika, att juryinrättningarne ligga äfven i en vis regerings och alla vänners af den bestående ordningen intresse. Det är otvifvelaktigt att denna inrättning har en stor moralisk verkan på medborgarne. All erfarenhet vittnar att i de länder, der jurydomstolar finnas, hvarje medborgare lifvas utaf känslan af cn ädel stolthet att döma såsom juryman, hvilket afhåller honom från orättrådighet och ökar hans moraliska bevekelsegrunder, i det han känner att han, i hvars hand det borgerliga samhället lägger det maktpåliggande uppdraget att döma öfver sina medmenniskor, sjelf måste genom renhet i vandel förelysa andra, om hans utslag skall vinna kraft och förtroende. De jurymän som uppfyllt sina förpligtelser, äfven om de förut till principen varit institutionens mot——l —— ——— —